För moderate ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Andreas Billtorp, kommer berättelserna inifrån förskolans värld inte som någon överraskning. Han är själv lärare, och har kontinuerlig kontakt med förskolans rektorer.
– Det är en väldigt svår situation, och det är inte så här vi vill ha det i våra förskolor. Jag känner igen det, jag tycker det är tråkigt och jag försöker göra något åt det, även om det kan ta tid innan det märks. Gör vi inget åt det här, då är vi odugliga som politiker.
Andreas Billtorp lyfter upp majoritetens förslag om att lägga in 20,5 extra miljoner i barn- och utbildningsförvaltningens budget inför nästa år. Pengarna ska bland annat gå till insatser för barn som behöver stöd och för att se till att man inte behöver minska på personaltätheten.
Räcker de här pengarna?
– Vi behöver nog fortsätta tillföra medel. Om 20,5 miljoner räckte för att lösa skolans utmaningar vore det enkelt. Vi får göra det etappvis. Vi har skjutit fram investeringar, minskat investeringsramen och tryckt på mer samverkan och lyckats frigöra de här pengarna för skolan. Men på sikt kan det mycket väl behövas mer pengar.
Ett annat beslut som politikerna fattat på senare tid är att föräldrar måste lämna intyg för vilka tider de jobbar, så att inte barn är på förskolan onödigt mycket. Men Andreas Billtorp är osäker på hur mycket det kommer att ge.
– Jag litar ju på människor, och utgår från att alla sköter sina tider.
Kan man få mindre grupper i förskolan med de här insatserna?
– Pengarna i kombination med intygen skulle kunna göra att barngrupperna blir mindre, men jag kan inte garantera att det blir den effekten ute i verksamheten.
Vilket ansvar har du som ordförande för barn- och utbildningsnämnden för att personalen i förskolan har en rimlig arbetsbelastning?
– Jag tänker att det är ett ansvar som ligger på både mig och de som varit ordförande tidigare. Det här är inget nytt påfund, det har pågått under lång tid. Det man kan göra är såklart att tillskjuta medel, och det är det vi gör nu.
Rektorerna efterlyste "modiga beslut" och pratade bland annat om förskolors öppettider och hur många enheter man har. De tycker inte att det hände någonting efter uppropet. Hur ser du på det?
– Vi har ju gjort utredningar kring de små förskolorna. Det finns alltid med i allas medvetanden, hur liten kan en förskola bli? Någonstans finns en gräns där det inte blir en fungerande verksamhet. Men jag tänker inte lägga fram några förslag om att lägga ner de små enheterna, någonstans vill vi ju också att hela kommunen ska leva.
Klara Björkum (S) är andra vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Hon vill inte heller ställa de små förskolorna på landet mot de större i stan. Det var en bred politisk överenskommelse som låg bakom beslutet att inte stänga några av landsbygdsförskolorna, och Klara Björkum poängterar att alla ska ha rätt till en bra förskola, oavsett var man bor.
Hon tycker det är bra och viktigt att anställda och rektorer går ut och berättar om situationen i förskolan.
– Det är en jätteallvarlig situation som personalen och rektorerna berättar om, och det måste vi lyssna på och ta ställning till. Det här handlar inte om att personalen behöver lära sig mer om hur man hanterar stress, det är en resursfråga. Det behövs mer personal.
Precis som majoriteten lägger Socialdemokraterna de 20,5 extra miljoner som barn- och utbildningsförvaltningen önskat i nästa års budget. Man väljer att inte peka ut exakt var pengarna ska gå, utan låter förvaltningen själv avgöra var de behövs bäst. Däremot vill man att kommunen återinför "nattis" och tror att pengarna kan räcka till det.
– Vi tänker att vi hämtar in en del genom att anpassa organisationen i Västervik stad efter det minskade barnantalet, säger Klara Björkum.
Socialdemokraterna vill tillsammans med Centerpartiet också undersöka om budgetsystemet kan göras om – så att man börjar med att analysera vilka behov som finns, och sedan sätter en prislapp på det. I dag fungerar det i praktiken lite tvärtom, förvaltningen får en summa som de utgår ifrån när verksamheten planeras.
– Vi vill att man vänder på det. Det är en stor omställning, så vi tänker att man gör en förstudie och tittar på grundskolan först. Vad skulle det kosta att ha en skola av god kvalitet?
Ni lägger in 20,5 miljoner extra i budgeten nästa år, räcker det?
– Jag tror det kommer behövas mer, och jag jobbar jättehårt med mitt parti för att få fram mer pengar till vår välfärd. Det är högsta prioritet. Min vision är att ge barn- och utbildningsförvaltningen mer resurser, det krävs för att vi ska ha den bästa förskolan, grundskolan och barnomsorgen.
Hur ska man få fram mer pengar?
– Det är prioriteringsfråga. Det går att göra prioriteringar i kommunstyrelsens förvaltning och även i den politiska förvaltningen. Man ska också komma ihåg att det går att höja skatten, även om det inte är något vi hoppas behöva göra.
Vi intervjuar bland annat en förskollärare som berättar om en ohållbar arbetssituation, och inte upplever att hon får någon respons från sin rektor. Vad ska hon göra?
– Det är väldigt viktigt att göra avvikelserapporter och beskriva konsekvenserna varje gång det är för lite personal, och vad som kunnat hända då. Det är det verktyget man har som också kommer fram till oss. Jag vet att man säger att "vi hinner inte", men det är otroligt viktigt att göra det.