Sandra har varit sjukskriven en längre tid – på grund av utbrändhet.
Vi kallar henne Sandra, men egentligen heter hon något annat. Sandra har jobbat som förskollärare i Västervik i många år och älskar sitt jobb. Men nu har hon varit sjukskriven en längre tid – på grund av utbrändhet. Hon menar att orsaken är hennes arbetssituation.
Hon beskriver en miljö med ständigt hög ljudnivå, stora barngrupper och ett ofta ansträngt personalläge.
– Jag har pressat mig för mycket, för länge. Man piskar sig själv, konstaterar hon.
Jobbsituationen har gjort att hon i princip inte orkar ha ett socialt umgänge på fritiden. Hon orkar inte med höga ljud, utan måste ha det tyst omkring sig när hon kommer hem.
– Jag trivs ju egentligen med mitt jobb. Men förskolan är kvinnodominerad, och jag tror att om det varit fler av de anställda som var män så hade de inte funnit sig i att det är så här.
Jag tror att om det varit fler av de anställda som var män så hade de inte funnit sig i att det är så här.
Förskolläraren "Sandra"
Sjukfrånvaron i förskolan har de senaste åren legat en bra bit över snittet i kommunen. Mellan 2020 och 2022 var sjukfrånvaron bland förskolepersonalen mellan nio och tio procent, för att sedan minska lite under fjolåret (7,9 procent).
Det är även fler förskollärare/barnskötare som är långtidssjukskrivna. De senaste åren stod långtidssjukskrivningarna för mellan tre och fyra procent av sjukfrånvaron för förskolepersonalen.
Samma siffra för alla yrkeskategorier i kommunen låg på runt två procent.
"Sandra" upplever att barngrupperna blivit större, något som bekräftas av förskolechefen Christine Andersson.
När personal är sjuk, på semester eller vabbar sätts det sällan in vikarier, enligt Sandra. Den personal som är kvar får helt enkelt jobba mer och prioritera bland arbetsuppgifterna.
– Då gör man bara grundverksamheten. Man hinner inte dokumentera eller reflektera, och den pedagogiska verksamheten försvinner. Det blir bara barnpassning.
Sandra känner sig ofta otillräcklig, framför allt när det fattas personal. Att över huvud taget få in vikarier kan vara svårt, och om de som tas in är outbildade och oerfarna, eller kanske inte pratar bra svenska, kan det snarare bli någon man behöver handleda än någon som avlastar.
"Sandra" vill inte hoppas på att några barn uteblir på grund av sjukdom, även om det kan göra det lugnare på förskolan. Dels för barnets egen skull, dels för att sjukdomar kan sprida sig till både personal och andra barn. "Sen tycker jag inte det ska behöva vara så, att man blir tacksam över att föräldrarna ringer och sjukanmäler barnen...", säger hon.
Bilden är en genrebild.
Hon upplever att barngrupperna bara blivit större och större genom åren. Samtidigt är barnen mer rastlösa, känner hon, och behöver mer stimulans än förr. Det är svårt att hålla i några längre samlingar. En kompis som också är förskollärare berättade en dag entusiastiskt för Sandra att "idag kunde jag ha samling i fem minuter!", som att det vore en stor bedrift.
Barnen är mer rastlösa än förr och behöver mer stimulans
Förskolläraren "Sandra"
Oron är stor inför kommande besparingar i förskolan, som görs för att barnantalet minskar. Sandra tycker att kommunen borde behålla den personal som finns, och på så vis öka personaltätheten i verksamheterna.
Hon känner flera förskollärare, både i Västerviks kommun och på andra håll, som slutat för att de inte orkar med den tuffa arbetssituationen.
– Risken är att ännu fler slutar, säger hon.
Oron är stor inför kommande besparingar i förskolan, som görs för att barnantalet minskar. "Sandra" tycker att kommunen borde behålla den personal som finns, och på så vis öka personaltätheten i verksamheterna.
Förskolechefen Christine Andersson bekräftar att barngruppernas storlek vuxit genom åren. Västerviks kommun följer inte Skolverkets riktlinjer när det gäller storleken på barngrupper, vare sig den undre eller den övre gränsen.
Orsaken är, bland annat, att de ekonomiska resurserna generellt har minskat.
– Blir grupperna för stora är det svårt att se varje barn och lyssna in deras behov. Samtidigt behöver man ha tillräcklig många barn också, annars blir det ingen bra gruppdynamik, säger Christine Andersson.
Flera anställda i förskolan vittnar om höga ljudnivåer och stress som påverkar deras hälsa. Hur jobbar ni för att minska på stressen och de höga ljudnivåerna för personal i förskolan?
– Det ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hur ser det ut i den psykiska och fysiska arbetsmiljön? Där är ljud, ljus och antal barn i grupperna en del. Man kan behöva se över hur många barn det är i grupperna och om man kan dela upp dem. Man kan också behöva titta på hur en dag ser ut för barnen, vilka aktiviteter som erbjuds och på vilket sätt. Även lärmiljöernas utformning och vilket material som finns tillgängligt för barnen är viktiga delar att ha med sig.
– Ytterst handlar det om ett förebyggande arbete, som vi följer upp i arbetsmiljöarbetet. Ibland kan man behöva göra särskilda insatser. Under ett antal år har vi satsat på att stärka upp friskfaktorer, till exempel. Vi gjorde en satsning tillsammans med Sunt Arbetsliv.
Friskfaktorer, vad är det?
– Det kan till exempel handla om att man vet vilket uppdrag man har, att man har en gemensam tolkning om vem som ska göra vad, och att man har bra kanaler för kommunikation.
Förskolläraren vi intervjuat önskar att chefer och politiker kommer ut i verksamheterna mer och är med några dagar, eller rentav en vecka, för att med egna ögon se hur det kan vara. Förskolechefen Christine Andersson (bilden) svarar att cheferna på olika sätt finns nära verksamheterna: "Det är nödvändigt att vi har en bra inblick för att kunna leda dem. Det finns olika upparbetade system för att se till att vi har det, men jag skulle såklart vilja lägga ännu mer tid, och önskar att jag hade haft möjlighet att vara ännu mer ute i barngrupperna."
Magnus Bengtsson, barn- och utbildningschef i Västerviks kommun, efterlyste mer pengar inför nästa år - annars skulle barngrupperna behöva bli ännu större, och personaltätheten mindre. I majoritetens förslag till budget får han gehör för sin önskan.
För några veckor sedan efterlyste barn- och utbildningschefen Magnus Bengtsson ytterligare 20,5 miljoner i budgeten inför nästa år. Av summan skulle 5,5 miljoner behövas för att man inte ska tvingas göra barngrupperna ännu större, och sänka personaltätheten i grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. 15 av miljonerna skulle behövas för att stärka upp stödinsatserna.
I dagarna stod det klart att han får gehör för sin önskan. I majoritetens förslag till budget för nästa år lägger man till den summan som barn- och utbildningschefen önskat.
Förskolläraren Sandra är inställd på att fortsätta kämpa – för barnens skull. Men hon önskar att rektorer och chefer skulle komma ut i verksamheterna och vara med några dagar, eller rentav en hel vecka, för att med egna ögon se hur det kan vara.
– Följ barnen, vissa av dem är på förskolan över 50 timmar i veckan. Jag som pedagog har ju rast, men barnen är i det här hela tiden.
När det inte tas in vikarier är det svårt för personalen att hinna med den pedagogiska verksamheten.
Högre sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron i kommunen för personal i förskolan, och inom parentes samtlig personal.
2019: 6,2 procent (5,7)
2020: 9,1 procent (6,9)
2021: 9,8 procent (6,4)
2022: 9,4 procent (6,8)
2023: 7,9 procent (6,1)