"Det är mycket viktigt att vi får en tydlig praxis även för de fall där den drabbade själv tryckt på bank-dosan, swishat eller på annat sätt aktivt genomfört överföringen under bedrägeriet", säger Konsumentombudsman Cecilia Tisell.
– Ja, jag hörde det på tv-nyheterna. Det låter hoppfullt. Det vore bra om man kunde få någon slags upprättelse, säger "Maria", som vi kallar henne.
Hennes fall skrev vi om i ett flertal artiklar vid förra årsskiftet. Hon blev praktiskt taget telefonbedragarnas gisslan, i sitt eget hem, och blev till sist bestulen på 135 000 kronor.
Den ekonomiska smällen fick hon dock ta helt själv, eftersom det var hennes hand som klickat igenom överföringarna.
Ett liknande brott drabbade Vällingbybon John-Erik, 79, som blev av med 100 000 kronor. Även han gjorde överföringarna själv, i tron att han på så sätt skulle rädda sina pengar. Och det är nu hans fall som Konsumentombudsmannen (KO) valt att driva vidare till domstol, för att försöka ändra rättspraxis.
Det är John-Erik som stämmer Nordea, men KO står för advokat och övriga kostnader.
"Frågan som domstolen har att pröva rör i korthet /.../ om banken, med vetskap om den eskalerande bedrägerivåg som pågått sedan 2017, borde ha gjort mer för att skydda konsumentens pengar", skriver KO Cecilia Tisell på myndighetens hemsida.
Stämningsansökan lämnades in på torsdagen. Bland annat menar de att banken borde förstått att John-Erik inte brukar swisha så stora summor, och att bankens rutiner därmed skulle kunna ha stoppat det.
Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, menar att en ny rättspraxis kan få negativa effekter. Exempelvis att nya former av bedrägerier hittas på där två parter går samman och iscensätter et bedrägeri i syfte att få loss bankpengar.
Vid andra brottsupplägg, där bedragarna lurat till sig bank-id och gjort den faktiska överföringen, kan bördan i många fall för den drabbade istället landa på 400 alternativt 12 000 kronor i en slags "självrisk".
När vi pratade med Tisell i samband med artiklarna om "Maria" hoppades hon att en ändrad rättspraxis skulle tvinga bankerna att höja sin säkerhetsnivå.
– Digitaliseringen har haft ett mycket högt pris för de drabbade. Tekniken går fort framåt, men säkerheten hänger inte med. Man tillhandahåller digitala banktjänster som är lätta för bedragare att utnyttja, sa hon då.
Jörgen Pettersson på Tjustbygdens Sparbank bemötte kritiken dagen efter. Han betonade att säkerheten redan är hög, men att det hela handlar om att hitta en balans mellan ett smidigt system – och ett säkert. Och att hitta sätt som gör det svårare att bli lurad.
John-Erik Johanssons bank Nordea avböjde intervju i radion, men skrev till Ekot att man ”välkomnar att rättspraxis prövas och att banken alltid följer Allmänna reklamationsnämndens (ARN) praxis och rekommendationer”.
Till Ekot säger Svenska bankföreningens Hans Lindberg att man lämnat in flera förslag till regeringen för att få stopp på bedrägerierna. Ett är att begränsa tillgången till personuppgifter på nätet, och det utreds just nu på uppdrag av regeringen. Det ska också vara på gång med en skärpning av reglerna kring spoofing, alltså att bedragarna maskerar sitt uppringande nummer med ett annat.
Historien dök först upp som en notis, bland många. Varje vecka kommer det fortfarande in flera polisanmälningar från kommuninvånare i Västervik om telefonbedrägerier.
Så här 1,5 år efter det dramatiska dygnet börjar "Maria" mer och mer lägga händelsen bakom sig; "det där eländet", som hon säger det. För att lösa den akuta krisen lånade hon pengar av en närstående, men berättar nu att hon lyckats betalat tillbaka allt.
Inte helt enkelt med låg pension, och efter att länge ha varit änka.
KO:s rättsliga process kommer hon följa med nyfikenhet, men har måttligt ställda förväntningar för egen del.
– Jag har förstått att det inte blir några pengar tillbaka. Jag har ingen stor buffert precis, så jag får hoppas att det inte händer så stora saker.