Här är bankens svar till Maria, där de avslår hennes begäran om att de ska stå för en del av den stulna summan.
Domen handlar om skillnaden mellan "grovt oaktsam" och "särskilt klandervärd". Hur allvarligt är konsumentens misstag? Frågan är ekonomiskt central för både bank och konsument, eftersom "grovt oaktsam" leder till 12000 kronor i "självrisk" för konsumenten, medan banken tar resterande ekonomiska smäll.
Vid "särskilt klandervärd" är det konsumenten som får stå för allt. Alltså likt pensionären Maria i Västervik.
Som framgår i en separat artikel har Jörgen och Tjustbanken nekat Marias begäran om att de ska stå för hela eller delar av den stulna summan. Kärnan är att det är hon som gjort handgreppen, det är hon som gjort överföringarna. Här lutar de sig mot nuvarande rättspraxis.
Den praxisen förändras inte av HD-domen från i somras. Den kan däremot påverka bedömningar i många liknande fall, exempelvis där bedragarna lyckats skapa ett nytt bank-id och själva genomför överföringarna.
Domen i HD baseras dock på ett fall från 2018, och Jörgen Pettersson, som är informationssäkerhetsansvarig på Tjustbanken, poängterar att det var fyra år sedan. En lång tid i sammanhanget.
– Det har hänt mycket på området när det kommer till tekniska lösningar och information, och det påverkar exempelvis vad kunden förväntas känna till.
Han poängterar också att domen inte säger något om skuldfrågan. Det är fortfarande konsumenten som hålls som ansvarig.
Påverkar HD-domen och ARN:s nya vägledande beslut era bedömningar?
– Det är klart att det gör, på så sätt att vi läser dem och tänker till ytterligare en gång.
Rimligen leder de till att ni i högre grad får ersätta kunder för summor som bedragare tagit. Hur ser du på det?
– Det går inte att svara på det i dagsläget. Det får framtiden utvisa, vilken påverkan det faktiskt kommer att få.
Här hänvisar han till att kunden 2018 levde i en helt annan referensram än kunder gör 2023. Han efterfrågar ytterligare rättslig vägledning, fler domar i Högsta domstolen.
– Hur mottaglig är personen? Ett bedrägeri ska vara förslaget, men vad är det? Det kan vara olika beroende på vem man försöker lura.
Tjustbygdens sparbank fick in 13 anmälningar om bedrägerier under 2021, uppgav Jörgen i en tidigare artikel. Ungefär lika många har kommit in i år, även om det tillkommit några äldre fall som kunder vill få omprövade utifrån den nya praxis som följer av sommarens dom i Högsta domstolen.
Två andra centrala begrepp är om transaktionen är behörig eller obehörig. I Marias fall bedömde Jörgen Pettersson att överföringen var behörig. "Rätt person" hade gjort den, och därmed avgjordes ersättningsfrågan.
Av sekretesskäl vill han inte närmare kommentera Marias fall, men säger att de i alla ärenden gör individuell bedömning.
– Det är inte så att one size fits all.
Finns det anledning att ytterligare stärka den digitala säkerheten i era banktjänster?
– Säkerheten är hög. Det är den mänskliga faktorn som ligger bakom. Men hur gör man det svårare att bli lurad?
Han pratar om att hitta en balans av ett smidigt och enkelt system, och ett säkert.
– Och jag vet att det pågår ett arbete bland alla banker att göra det svårare för kunder att bli bedragna.
2021 fick banken in 13 anmälda bedrägerifall. Jörgen Pettersson bedömer att nivån är likartad i år. Han uppmanar alla utsatta att anmäla till banken.
– Vi vill fånga upp allt. Vad pågår där ute? Vi måste hjälpas åt allihopa. Det är förskräckligt när folk drabbas. Man utnyttjar folks välvilja att hjälpa till.