Det är härligt med engagerade inlägg i hamnfrågan! Mitt debattsvar den 19 april fick två svar och jag försöker svara på båda i två delar då jag tycker de pekar delvis åt olika håll.
Först svarar jag på Jan-Gunnar Johanssons debattartikel den 22 april:
Även jag hade förmånen att träffa och arbeta med Grimbrandt och Lindros. Min minnesbild av båda var att de ville utveckla hamnverksamheten vilket innebar att även på deras tid så gjorde man/vi investeringar. Allt för att utveckla hamnverksamheten i Västervik. Konsekvensen blev att det kunde komma större fartyg till Västervik och att vi då övergav den inre hamnen när det gäller handelsfartyg till förmån för Lucerna. Det var också själva idén med investeringarna på Lucerna.
På samma sätt resonerade man när det gäller investeringen för att fördjupa och bredda inloppet till Västervik. Det var för att kunna ta emot större fartyg som då skulle kunna ta större laster på ett säkrare sätt än tidigare.
Du påstår i din artikel att ”Västerviks kommun inte bedriver någon hamnverksamhet i egen regi, det är Smålandshamnar AB som äger och bedriver hamnverksamheten i Västervik”.
Detta är inte sant. Det görs i en ny form. Västerviks kommun är delägare i Smålandshamnar AB som bedriver verksamheten. Västerviks kommun äger fortfarande hela hamnområdet. Smålandshamnar AB betalar en nyttjanderättsavgift till Västerviks kommun på knappt tre miljoner kronor om året.
Du frågar om Västerviks kommun har några intäkter överhuvudtaget från hamnen på Lucerna.
Utöver de knappa tre miljoner (242 754 kr/månad) som kommunen får i nyttjanderättsavgift från Smålandshamnar AB varje år så betalade bolaget ut en aktieutdelning på cirka 600 000 förra året och i år (nästa vecka på stämman) så är det föreslaget en utdelning som ger Västerviks kommun drygt 900 000 kronor.
Jag fortsätter med ett svar på Åke Silfwerbrands artikel från den 22 april:
Du tycker att det är ointressant att få veta hur många fartygsanlöp som gjordes 2022. Hoppas inte andra tycker det då jag försökte svara på Jan-Gunnar Johanssons påstående om att ”hamnen mest ligger öde och tom”. Tycker att läsarna ska få reda på hur det faktiskt ser ut och som jag då sa, så kan det naturligtvis bli bättre.
Du undrar vad Gotlandstrafiken har med detta att göra. Jo, finns det inte en hamn så kan de inte komma hit. Då måste vi ha både anställda och en infrastruktur som fungerar.
Du tycker att ”Vilka hamnar Gotlandstrafiken ska anlöpa är väl något som gotlänningarna och staten ska bestämma och inget lokalpolitiker i Västervik och Oskarshamn ska lägga sig i”.
Nu är det så att staten har inga egna handelshamnar, men däremot militära sjöbaser som inte är aktuella för Gotlandstrafiken. De flesta hamnar har kommunala ägarintressen och några är ägda av företag som har dem för eget bruk i första hand. Så om Gotlandstrafiken ska ha tillgång till hamnar på fastlandet så innebär det investeringar i hamnar som ägs av kommuner. Därför är det naturligtvis ett intresse för lokalpolitiker (och väljare) utefter vår avlånga kust och då inte minst i Västervik och Oskarshamn vilket ofta syns på nyhets- och debattsidor.
Till slut så undrar du om det inte hade varit klokt att ha tänkt på om vi ska bedriva hamnverksamhet eller inte, innan investeringen för fördjupning och breddning av farleden gjordes.
När man beslutade det så gjordes det ställningstagandet. Då tyckte man att hamnen skulle fortsätta att finnas och utvecklas genom att göra det möjligt för större fartyg att på ett tryggt sätt använda vår hamn.
Min fråga gällde framtiden. Det kommer att komma nya behov och förslag när det gäller hamnen.
Det är då vi bestämmer vad vi vill ha hamnen till i framtiden.