En hemlös man dog på en offentlig toalett i Västervik i höstas.
Det är natt, och kalla vindar har dragit in över Västervik. Någon månad tidigare skildrade VT tillvaron för några av stadens hemlösa. Något härbärge finns inte i kommunen, och i flera medier har Linda Åkerman från Vinternatt berättat om sin oro. "Hemlösa kommer att frysa ihjäl om inget händer", säger hon till lokalradion.
Just den här vinternatten är extra kylig. En hemlös man med en stökig vecka bakom sig bestämmer sig för att söka skydd för natten på en av stans offentliga toaletter.
Men när morgonen kommer är mannen död. Han har andats in giftig rök från en eld han tänt – sannolikt för att försöka hålla värmen inne på toaletten.
Att en hemlös man dör i kylan på en offentlig toalett mitt i stan chockar många Västerviksbor.
"Det gör ont i hjärtat. Jag är ledsen, frustrerad och arg. Så här borde det inte vara…nej, ska det inte vara", skriver kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M) i en debattartikel. Han är också en av dem som ser till att ordna en akut boendelösning för några av de akut hemlösa i Gamleby.
DECEMBER 2023
Bara någon vecka senare skriver kommunen ett avtal med Pingstkyrkan och LP-verksamheten om att finansiera ett tillfälligt härbärge i kyrkans lokaler. Under de kommande månaderna finns en plats dit hemlösa kan komma och inte bara sova – utan även ta del av aktiviteter via Vinternatt och LP-verksamheten om dagarna.
I mitten av januari hälsar VT på boendet, som då är helt fullt. De boende vi pratar med lovordar satsningen. Samtidigt berättar Linda Åkerman att det är en tuff tid för många av dem. De kommer från en miljö där allt handlade om att överleva men får nu sina basala behov tillgodosedda. Känslor kommer ifatt. Sorgen efter den bortgångne vännen är stor. "Många grät om nätterna", säger Linda.
Det är människor som mår fysiskt och psykiskt dåligt, som inte har någonstans att ta vägen. Här får de värme, kärlek och gemenskap.
Eija, 63 år
Gäst på härbärget
Några personer får ett eget boende ganska snart, och nya personer kommer in. En av dem är 63-åriga Eija. När vi pratar med henne har hon en lägenhet på gång, men kan inte nog betona hur viktigt härbärget är för de som är hemlösa eller har missbruksproblem: "Det är människor som mår fysiskt och psykiskt dåligt, som inte har någonstans att ta vägen. Här får de värme, kärlek och gemenskap", säger Eija.
MAJ 2024
Kyrkan och LP:s avtal med kommunen är bara skrivet på fyra månader. Det förlängs flera gånger, men den sista maj stängs boendet ner och de fyra personer som finns kvar där får flytta ut.
Socialchefen Joakim Nyman förklarar stängningen med att LP och kommunen har "lite olika värdegrund". Verksamheten i kyrkan följer heller inte fullt ut socialtjänstlagen. Söker någon hjälp för en akut situation, då ska det fattas ett formellt beslut innan man går in med en insats.
Kommunen lanserar i stället en "tak över huvudet-garanti" – där hemlösa själva ska vända sig till kommunen för att få akut hjälp med boende, natt för natt.
Tak över huvudet-garantin är egentligen inte ny. Det är så här det har fungerat innan härbärget öppnade, även om man i garantin betonar att det går att få hjälp dygnet runt genom socialjouren.
JUNI 2024
Det har gått några veckor sedan härbärget stängde. Vi träffar Linda Åkerman från Vinternatt tillsammans med andra som engagerat sig för de hemlösa.
Hur har det gått för de personer som var kvar på boendet vid stängningen?
– En av dem fick panik och sprang till akutpsyket där han blev inlagd. En följde med oss till en behandlingshelg i Stockholm. När han kom hem var han på gatan igen, men lyckades efter några dagar få plats på ett vandrarhem, efter att ha samlat ihop alla papper som behövdes och som han börjat fylla i under slutet av tiden på härbärget.
Vinternatt, kyrkorna och LP:s dagliga arbete bland hemlösa och missbrukare fortsätter som vanligt även efter att härbärget stängts, men enligt Linda handlar det mest om att "släcka bränder". På bilden syns Linda Åkerman, Björn Söderberg Almén, Lotta Lundberg och Agertu Fufa Sorr.
En tredje person stannade i kyrkan, i väntan på att någon på socialtjänsten skulle plocka upp honom. När det inte hände fick han hjälp av volontären Lotta Lundberg, som tog kontakt med socialjouren. Men de kunde inte hjälpa honom. Lotta sov en natt med personen i kyrkan, men kunde inte göra mer sedan.
– Det var så hjärtskärande när han gick iväg.
Lotta Lundberg och Agertu Fufa Sorr är några av de ideella krafter som engagerat sig för hemlösa i Västervik.
Dagen därpå kom mannen till en gudstjänst i Marieborgskyrkan. Då hade han gått omkring hela natten, berättar pastorn Björn Söderberg Almén, som gjorde ett nytt försök att få hjälp från socialjouren. Utan resultat.
De är kritiska till att kommunen stängde härbärget i kyrkan utan att ha något annat boende för akut hemlösa på gång, och menar att socialjouren inte fungerar. All pappersexercis som krävs för att en hemlös ska få kostnaden för en natt på vandrarhem beviljad gör dessutom att vissa i praktiken inte kan få hjälpen. De klarar inte av kraven. "Kommunen sviker de hemlösa", menar volontären Stefan Johansson.
– Den här tak över huvudet-garantin är en papperstiger. Det går inte att få hjälp dygnet runt, eftersom det inte finns någon fungerande socialjour, säger Björn.
Björn Söderberg Almén är pastor i Marieborgskyrkan.
De uttrycker samtidigt förståelse för kommunens dilemma. Tjänstemännen måste följa de lagar och regler som finns, och alla insatser ska föregås av en utredning och ett beslut. Frivilligorganisationerna har en större frihet – så varför inte låta dem göra jobbet, och betala dem för det, frågar de sig.
Birgitta Widén, som är diakon i Svenska kyrkan, berättar om ett boende i Linköping som Stadsmissionen driver men som socialtjänsten har en tät koppling till. Något sådant samarbete tycker hon borde finnas i Västervik också.
Är de inte från Västervik så har vi försökt vara snabba att sätta dem på bussen hem och kontakta deras hemkommun.
Linda Åkerman
Kommunen får kritik för att tröskeln är hög för att få hjälp. På härbärget i Pingstkyrkan var tröskeln låg. Kan det finnas en risk att folk från andra kommuner kommer hit för att det är enkelt att få boende här?
– Vi kollar alltid på Skatteverket var man haft sin sista adress och kollar även några dagar tillbaka så att man inte precis skrivit sig här. Det gäller att jobba aktivt med det, annars finns en sådan risk. Är de inte från Västervik så har vi försökt vara snabba att sätta dem på bussen hem och kontakta deras hemkommun, säger Linda.
I början bodde det mest folk på boendet ni kände sen tidigare. Hur förändrades boendet sedan det kom in nya personer, som ni inte hade samma koll på?
– Det var egentligen tre olika omgångar. Den första gruppen kände vi, de var väldigt trötta när de kom in. Sen kom ett gäng nya människor som var väldigt lugna och stillsamma. De hjälpte till, bakade och var mycket i kyrkan. Den tredje svängen bestod av fyra-fem personer som hade svårt även i lågtröskelsystemet, då fick vi tajta till reglerna och öka volontärtätheten, så att det fungerade ändå.
Robert Tedenby vill inte kritisera stängningen av akutboendet, men utesluter inte att man kommer ha någon liknande verksamhet i kyrkans lokaler i framtiden, om det efterfrågas.
"Finns det ett behov så vill vi vara med och finns där för att hitta en lösning. Jag tror på det vi gjorde, och tycker att vi gjorde det bra".
Robert Tedenby, som är pastor i Pingstkyrkan, vill inte uttala sig om ifall det var rätt eller fel att stänga akutboendet. Det viktigaste är inte att just det här boendet finns kvar, säger han – utan att man hittar en lösning som kan hjälpa de som står utan bostad.
– Det finns många saker som gör situationen lite komplex. Jag vet hur svårt det är, och vill inte "slå någon på fingrarna".
Vad tänker du om kommunens arbete med de hemlösa?
– Jag vet att det är svårt. Vi ser saker från olika håll. Vi vet inte allt om den kontakt som människor haft med olika instanser på kommunen, vi möter dem där de är just nu. Här kan bilderna krocka. Kanske båda kan ha rätt? Kanske vi kan se lite mer av den problematik som ligger bakom de svårigheter som gör att man blir hemlös, mer än man ser på ett möte under en timme på kommunen. Vi har olika pusselbitar.
Räcker en "tak över huvudet-strategi" för att få hemlösa från gatan?
– Jag tror att människor som lever i dysfunktionella miljöer har en större chans att förändra sin situation om man hamnar med människor som lever i ordnade situationer, och får prata om annat än droger. Någon som kan hjälpa till mer "hands on".
Liselotte Månsson är chef för individ- och familjeomsorgen. Hon lyfter fram det arbete som socialtjänsten gör varje dag för att hjälpa personer i utsatthet, men som inte alltid syns i media.
Liselotte Månsson är chef på kommunens individ- och familjeomsorg. Hon tycker att "tak över huvudet-garantin" fungerat bra hittills, på det hela taget. Men;
– Det blev lite rörigt ett par dagar precis vid brytpunkten, när flera personer och funktioner än brukligt engagerade sig för den eller de individer som var kvar på LP.
Hittills har fyra personer fått hjälp via garantin. Tre har beviljats bistånd för tillfälligt boende, och kommunen följer upp deras situation. Den fjärde personen har fått andra insatser, vilket gör att tak över huvudet-garantin inte längre är aktuell.
Hur tänker ni inför vintern? Kommer det finnas något typ av akutboende under de kalla månaderna?
– Lagstiftningen påverkas inte av väder och årstider, men det är klart att olika utmaningar som bostadslöshet blir tydliga eller mer synliga på vintern. Det är viktigt att agera preventivt och förebyggande. Vet man om att man riskerar att bli av med det boende man har är det viktigt att söka hjälp tidigt.
Vad betydde det för er att härbärget på LP fanns?
– Det betyder jättemycket för oss på socialtjänsten att det finns intresseorganisationer och engagerade människor. Det är värt otroligt mycket. Vi har haft ett bra samarbete med LP, och jag tror att överenskommelsen vi hade var rätt tydlig. Man skulle ge tak över huvudet i en eller ett par nätter. Men så blev det inte, det fanns personer som bodde där i sex månader. Då riskerar man att ta ifrån människorna deras eget ansvar. Vi ska ge stöd till ett självständigt liv.
Man skulle ge tak över huvudet i en eller ett par nätter. Men så blev det inte, det fanns personer som bodde där i sex månader. Då riskerar man att ta ifrån människorna deras eget ansvar.
Liselotte Månsson
chef för individ- och familjeomsorgen
Liselotte Månsson önskar att politikerna haft en dialog med socialtjänsten innan man fattade beslutet om att öppna härbärget på LP. Hon vill dock lyfta socialnämndens ordförande Maud Ärldbrants (KD) engagemang i hemlöshetsfrågan: "Hon har varit med oss i dialogen".
Härbärget kom till efter en politisk överenskommelse. Vad tänker du om att politikerna tog beslutet lite "över huvudet" på er?
– Jag hade önskat att man haft en dialog med oss innan, och tagit reda på vad vi gör. Det läggs ner ett ofantligt arbete varje dag för att försöka hjälpa de här personerna.
Liselotte betonar att personerna själva behöver ansöka och vilja ha stöd från det offentliga för att socialtjänsten ska kunna göra något.
– Vi är medvetna om att det kan ligga i sjukdomens eller svårighetens natur att man har svårt att ta initiativ att söka stöd och hjälp, men kommunen varken kan eller får agera i människors liv och vardag utan att det är på individens initiativ, och/eller att individen uppfyller lagens krav av behov och förutsättningar som gäller den insats hen söker stöd för.
För den som har svårt att göra ansökan finns hjälp att få. Liselotte berättar att socialtjänsten arbetar både uppsökande, stödjande och motiverande mot kommunens invånare. Men ibland vill personer gå sin egen väg, och inte ha den hjälp som erbjuds.
– Vi kommer alltid ha folk som sover ute. Vi kan inte tvinga oss på någon.
Kan ordet "garanti" i tak över huvudet-garanti leda tankarna fel då det inte är så att alla nödvändigtvis får tak över huvudet – det krävs ju att man uppfyller de krav som finns och lyckas fylla i alla papper?
– Man gör ett eget val och har ett eget ansvar. Man får del av tak över huvud-garantin genom en nödprövning. I annat fall har man ofta kontakt med myndigheter redan innan.
Bilden som speglas i media, både här i Västervik och övriga landet, visar ofta bara upp en ensidig bild, en ögonblicksbild när något tragiskt händer, eller när man vill skildra en utsatt grupps situation.
Liselotte Månsson
Socialtjänsten har på senare år fått mycket kritik både i Västervik och på riksnivå. Det har varit en tuff tid för medarbetarna, som av sekretesskäl ofta inte kan berätta så mycket om vad man gör. Samtidigt medger Liselotte att det alltid finns situationer där man i efter hand kan se att man kunnat göra annorlunda.
– Det måste man vara ödmjuk inför. Men bilden som speglas i media, både här i Västervik och övriga landet, visar ofta bara upp en ensidig bild, en ögonblicksbild när något tragiskt händer, eller när man vill skildra en utsatt grupps situation. Kommunens olika verksamheter har oftast varit involverade med insatser och stöd av och till under många år, både på individ- och gruppnivå.
När det gäller socialjourens funktion svarar hon att den ansvarar för "nya akuta situationer", och bara ska användas i yttersta nödfall. Det kan handla om att ens hus brunnit ner och man står utan hem, eller att man plötsligt blir utkastad från sitt boende.
– Hemlöshet uppstår sällan akut efter kontorstid. Vid kontakt görs en individuell nödprövning. Vi har inte fått in någon avvikelse på att jouren inte går att nå eller att den enskilde inte fått sin sak prövad.
HÖSTEN 2023- NU
Parallellt med händelseutvecklingen undersöker kommunen om man kan införa modellen "Bostad först" i Västervik. Genom "Bostad först" kan hemlösa få en bostad utan krav på drogfrihet. Personal från olika instanser i kommunen som möter hemlösa träffas under hösten i ett forskningsprojekt för att prata om var deras arbete brister och vad man kan göra åt det.
Elinor Nilsson och Klara Björkum berättar att allt som hände under projektets gång lyftes in som "speglingsmaterial" för diskussionerna: "Det som hände var tragiskt, men det gav ett innehåll till processen som gav väldigt mycket intressanta diskussioner".
Vi pratar med Klara Björkum och Elinor Nilsson på Campus Västervik, som var med och ledde projektet. De vittnar om ett stort engagemang för de hemlösa – men också en frustration över det som inte fungerar. Framför allt handlar det om att de olika instanserna som möter hemlösa beskriver att de saknar kunskaper om varandras verksamheter. Man behöver lära känna varandra, och samarbeta bättre.
– Man önskar också tydliga, gemensamma mål och handlingsplaner, som är övergripande för alla. Allt behöver sitta ihop, säger Elinor.
Vi har tagit del av den rapport som diskussionerna mynnat ut i där olika deltagare citeras: "Ibland är det svårt att hitta något som en person matchar till. Det kan också vara personer som vägrar att ta emot det enda som finns att kunna erbjuda, som inte förstår sin egen problematik", säger en av dem.
Rapporten Vänligt och värdigt i Västervik.
De uttrycker också en frustration över hur deras arbete framstår i media: "Befolkningen får ju helt fel bild av vad vi står för, vad vi gör, vad vi försöker göra. Att vi styrs av olika lagar som vi måste förhålla oss till (...)".
– Folk kan säga att "de i kommunen gör ju ingenting", men så vet personen att man gjort jättemycket men kan inte berätta vad, förklarar Klara.
Samtidigt behöver kommunens insatser vara rättssäkra och följa de riktlinjer som finns.
– Å ena sidan vill ingen att det ska finnas hemlöshet i Västervik. Men man är också väldigt mån om att vara professionell, korrekt och etisk. Det här kan ibland kännas som en krock, säger Elinor.
Elinor Nilsson är en av de som ledde forskningsarbetet för att undersöka förutsätttningarna för att införa "Bostad först"-modellen i Västervik.
Klara Björkum har varit med och tagit fram en forskningsrapport som handlar om kommunens arbete med hemlöshet.
Gruppen har jobbat enligt en särskild metod där man diskuterar "skav" och vad man konkret kan göra åt det. Mellan sessionerna har deltagarna testat olika lösningar. Det kan till exempel handla om att Bostadsbolaget och socialtjänsten ska göra "snabbare passningar" och hinna fånga upp personer som riskerar att hamna i hemlöshet.
På så sätt har man också blivit bättre på att samverka i praktiken, under projektets gång.
Och Bostad först då?
Gruppen som jobbat med frågan har konstaterat att Bostad först-modellen kan hjälpa vissa – men inte alla. Nu ska kommunstyrelsen, socialförvaltningen och Bostadsbolaget ta fram ett förslag på hur metoden kan utformas i Västervik. Kommunen ska i samband med detta också ta fram en långsiktig hemlöshetsstrategi.
– Vi har undersökt de lokala förutsättningarna, och gjort en noggrann kartläggning. Det här är det bästa underlag beslutsfattare kan få för att arbeta vidare med komplexa frågor, säger Elinor.
17 JUNI 2024
Linda Åkerman på Vinternatt mejlar till VT. Hon berättar om en man som inte får hjälp via tak över huvudet-garantin och har sovit ute under helgen. Trots garantin finns det människor som inte lyckas lösa husrum för natten.
När vi pratar med kommunalrådet Harald Hjalmarsson säger även han att det finns en grupp som kommer ha svårt att nå upp till kommunens krav. Som riskerar att hamna mellan stolarna.
– Jag har stor respekt för kommunens tjänstemän, som anstränger sig till det yttersta. Men vi kanske behöver överväga vilken servicenivå vi ska ha, och vilka krav vi kan ställa på de här personerna. Om det var rätt eller fel att stänga akutboendet? Det får vi återkomma till när vi utvärderar det här, säger Harald Hjalmarsson.
Här finns hjälp att få
Budget och skuldrådgivaren kan vara behjälplig om man har svårt att prioritera och planera sin ekonomi, eller exempelvis behöver hjälp att söka skuldsanering.
Här finns stöd och behandling för missbruk av såväl spel som alkohol och droger.
Kommunen och regionen har olika möjligheter till stöd och behandling för psykisk ohälsa, kognitiva svårigheter och andra svårigheter som kan påverka vardagen och möjligheterna att sköta och behålla sin bostad.
Genom tak över huvudet-garantin kan den som inte har någonstans att bo få akut försörjningsstöd. Man vänder sig till försörjningsenheten dagtid, eller till socialjouren kvällstid. För att få ta del garantin ska man vara skriven i Västerviks kommun.
Håller öppet på förmiddagar tisdag till fredag och erbjuder frukost och gemenskap. Här kan man få hjälp med kontakt med olika myndigheter och sjukvård, bland annat.
LP på riksnivå har olika stödboenden, behandlingshem, avhopparverksamhet med mera.
Erbjuder stöd och en gemenskap med dagliga aktiviteter. Förmedlar donationer av mat, prylar, kläder och bidrag till bland annat vård. I "Folkets garderob" kan behövande kostnadsfritt hämta det man behöver.
Även i kommunens kyrkor finns möjlighet att få stöd och hjälp av olika slag.