Elinor Nilsson är projektledare på Campus Västervik. Hon ser flera fördelar med att Campus får uppgiften att ta fram underlag åt kommunen. Här finns en erfarenhet av att jobba med att samla kunskap och analysera den, och man har upparbetade relationer inom universitets- och forskarvärlden.
I flera artiklar har VT skildrat hemlösas situation i Västervik. Kommunen har länge arbetat med problemet, på olika sätt och inom olika verksamheter. Förra året utlyste Socialstyrelsen statsbidrag för kommuner som satsar på en modell som heter "Bostad först" och enkelt uttryckt handlar om att ge hemlösa tak över huvudet först, innan man ställer några motkrav.
Västerviks kommun har sökt, och fått, pengar för att titta på om arbetssättet kan användas här. Kommunen har i sin tur anlitat Campus – som ska ansvara för att samla in kunskap och undersöka förutsättningarna lokalt.
– Jag har fått i uppdrag att göra en kunskapsöversikt. Hur funkar modellen? För vilka passar det, och vilka passar det inte? Och hur förbereder man sig, om vi kommer fram till att använda Bostad först här, säger Elinor Nilsson, som är projektledare på Campus.
Kunskapen som samlas in ska utgöra underlag för ett beslut om huruvida Bostad först är något för Västervik eller ej. Det är alltså inte säkert att modellen kommer användas här. Men Elinor Nilsson tror att underlaget kan vara till nytta inför framtiden oavsett vilket beslut man så småningom landar i.
Hon poängterar också att Bostad först inte är någon "universallösning" som passar precis allt och alla. Det skulle kunna vara ett av flera sätt man jobbar med de personer som berörs.
Som en del av kunskapsinsamlandet har Elinor Nilsson under hösten startat upp något som heter "Change Laboratory". Det är en metod som använts framgångsrikt i Finland för att lägga grunden till liknande projekt. Representanter från Vuxenenheten, Myndighetsenheten, Bostadsbolaget och Försörjningsstöd möts vid åtta tillfällen på Campus tillsammans med en forskare som är expert på metoden. Målet är att tillsammans "stärka den lokalt förankrade handlingskraften".
Representanter från de verksamhet som på olika sätt jobbar med hemlösa träffas på Campus för att under ledning av en forskare prata om och analysera problemet tillsammans.
Gruppen, som hittills träffats fyra gånger, analyserar tillsammans orsaker till varför det ser ut som det gör idag, och hur man kan skapa förändring.
Elinor Nilsson berättar att det finns ett stort engagemang för de personer som berörs.
– Ingen vill att någon ska vara hemlös. Man vill verkligen jobba, och göra det här så bra som möjligt. Men problemet är komplext, och ännu mer komplext på grund av att de olika verksamheterna har olika förutsättningar, och olika uppdrag.
Elinor Nilsson tycker det är bra att kommunen vill satsa på att stärka kunskaperna och samverkan kring hemlöshet och bosociala frågor.
– Man visar att det är en viktig, prioriterad fråga och tar ansvar för den genom att lägga tid, engagemang och resurser. Det är också roligt att kommunen vänt sig till oss på Campus, vi är bra på sådana här saker. Det finns många fördelar med att göra ett grundligt förarbete, och jobba systematiskt.
Elinor Nilsson tycker det är bra att kommunen satsar på att ta fram ett grundligt underlag innan man kastar sig in i ett nytt projekt.
Det är Socialförvaltningen, Enheten för arbete och kompetens och Bostadsbolaget som är ansvariga för projektet.
Joakim Nyman, socialchef, ser det delvis som samverkansprojekt, med syftet att utveckla samarbetet mellan de olika instanserna.
Hur stort är problemet med hemlöshet i Västervik?
– Det beror förstås på vem du frågar. Det är ett komplext problem, som vi jobbar med på många olika fronter.
Kommunen har fått 180 000 kronor för 2022 och 682 000 kronor för 2023 för att satsa på detta.
Målet är att underlaget som Campus tar fram ska vara färdigt någon gång under nästa år.
Joakim Nyman är socialchef i Västerviks kommun.