Ulf Hagström är vd på företaget Ecomb Ocean Recycle AB som utför tester i Dynestadsjön för att syresätta den och samtidigt rena den från miljögifter.
Det är företaget Ecomb Ocean Recycle AB som sedan några år genomför ett projekt i den syrefattiga och övergödda Dynestadsjön. Det handlar i grunden om att syresätta övergödda sjöar och havsvikar.
Men i samband med tester av en ny teknik i sjön innan sommaren, gjordes en oväntad och potentiellt allvarlig upptäckt. Dynestadsjön, som egentligen är en avskild del av Gamlebyviken, visade sig innehålla betydligt större mängder av "evighetskemikalien" PFAS än vad man tidigare sett.
Hur den har hamnat i sjön vet man inte och enligt företagets vd Ulf Hagström blev företrädare från kommunen tagna på sängen när fyndet presenterades.
– Vi har ingen aning om var PFAS i Dynestadsjön kommer ifrån, men helt klart finns den spridd i vattenmassan, säger Ulf Hagström.
Skummet som kommit upp till ytan visade sig innehålla höga halter av den farliga kemikalien PFAS.
Upptäckten gjordes i samband med att en teknik kallad skumfraktionering skulle testas i sjön. Metoden är redan vedertagen i avlopps- och vattenreningsverk i Sverige och handlar i stora drag om att koncentrera alla föroreningar i ett skum, som lätt kan samlas upp från ytan. Nu ville man testa om det även skulle kunna användas för att rena Dynestadsjön.
När skummet analyserades visade det sig ha mångdubbelt högre nivåer av PFAS jämfört med tidigare mätningar av ytvattnet.
Hur kan skillnaden bli så stor?
– Genom att köra vår syresättningsteknik på ett lite annorlunda sätt, samma utrustning men olika inställningar, kan vi skapa syrebubblor som når hela vägen upp till ytan. PFAS absorberas på syrebubblorna och följer med hela vägen upp till ytan där de i nästa steg kan tas bort från sjön. Det är alltså fråga om att koncentrera PFAS till ytan för att enklare kunna ta bort det från sjön. Därför skiljer sig värdena så markant.
Flotten med vindsnurran som går runt i Dynestadsjön och pumpar ner syrgas. Sjön ligger som en sista innersta del av Gamlebyviken, intill E22 norr om Gamlebygymnasiet.
VT har tidigare skrivit om hur vatten från sjön har använts till bevattning. Ett projekt som varit lyckosamt för odling, då det vattnet innehållit mycket näring. Men med den nya upptäckten kommer saken i ett annat läge.
– Det är kanske inte så smart som man hade tänkt sig. Så ja, det ställs på sin spets nu kan man säga, säger Ulf Hagström.
Kommunagronomen Dennis Wiström har i många år arbetat med Dynestadsviken och blev lite, men inte extremt, överraskad över upptäckten av PFAS.
Dennis Wiström är kommunagranom i Västervik och berättar att han blev lite, men inte extremt, förvånad när han fick höra talas om resultaten.
– Med de analysmetoder som finns kan man nog hitta mer eller mindre de molekyler man vill överallt. Jag tänker att det här nog inte är den första havsviken där det förekommer PFAS. Och att det säkert finns ställen där halterna är betydligt högre, det är ju ganska skyddat därinne ändå.
Vad halterna beror på, blir nu en fråga för kommunen att ta reda på.
– Spontant kan jag inte säga att det har skett något utsläpp i närtid som skulle kunna orsaka de höga halterna. Utan det är i så fall gamla synder som man hittar. Men det har inte varit så mycket industri runtomkring. Det skulle vara om det har varit någon trafikolycka i närheten där brandskummet har gått ner i sjön. Det behöver utforskas mer.
Huruvida de halter som hittats kan vara farliga med tanke på att vattnet använts till bevattning, kan han inte heller bedöma i nuläget.
– Det är ju också något vi får titta på, och kika på koncentrationen av PFAS i just det vatten som pumpats ut från sjön.
När bevattningsprojektet inleddes kontrollerade kommunen sjön för 300 av de vanligaste miljögifterna, men om just PFAS fanns med i den undersökningen, vet han inte. Det är också något som behöver kontrolleras framöver.