Riktigt bra skördar efter smarta bevattningsidén

Vatten från den övergödda Dynestadviken i Gamleby har den här sommaren använts för att bevattna 263 hektar. Resultatet blev i toppklass.

Den här sommaren är den första med bevattning av Dvärgstaddalen. Bilden är tagen på försommaren.

Den här sommaren är den första med bevattning av Dvärgstaddalen. Bilden är tagen på försommaren.

Foto: Ingrid Johansson-Hjortvid

Gamleby2020-08-25 06:00

Under flera års tid har vatten från Dynestadviken, längst in i Gamlebyviken, använts för att bevattna intilliggande åkermark och vallar.

Successivt har arealen utökats. I år har bevattning skett på mark vid Gamlebygymnasiet, Nygård och Dvärgstaddalen, sammanlagt 263 hektar.

Prover har visat små ökningar av syrehalterna i Dynestadviken, som nästan är en egen sjö. Den har bara en smal förbindelse med Gamlebyviken.

Det har dessutom blivit mer fisk där. Det är en process som tar lång tid, precis som det är att få ner de höga halterna av kväve och fosfor. Men nu kommer i alla fall näringsämnena till nytta för grödorna.

Dennis Wiström, projektledare på Västerviks kommun, säger att skörden av höstvete blev riktigt bra i år på fältet vid E22.

– Det fältet gav 11,7 ton per hektar. Snittet i Sverige är sex ton. Det här fältet avkastar som de bästa jordarna i Östergötland och Skåne, så det är jättebra för vårt område.

Han tillägger att just det här fältet tidigare har gett åtta ton ett bra år.

Men det är inte bara spannmålen som har svarat bra på bevattningen från Dynestadviken. Även vallarna har vuxit fint.

– Det har varit en tydlig skördeökning. Vi vattnar fortfarande för fullt och räknar med att ta tredjeskörden inom två veckor, säger Mathias Jonsson från Ogestad, som brukar marken i området.

Bevattningen har gjort stor skillnad.

– Det har varit torrt i år också. På de ovattnade arealerna behövs det regn, konstaterar Mathias.

Bakgrunden till projektet att ta vatten från Dynestadviken och bevattna med, är att övergödningen bokstavligen höll på att ta död på viken.

Minst två gånger vände sig allt vatten, så att syrefritt, illaluktande bottenvatten kom upp till ytan. Många fiskar hann inte fly genom den smala passagen ut i Gamlebyviken, utan dog.

Vid bevattningen används vatten från någon meter över botten. Finessen med detta är att man avlägsnar kväve och fosfor från den övergödda viken, samtidigt som syrerikt ytvatten rinner ner och ersätter det syrefria vatten som pumpas upp. Salthalten är så låg att det funkar för grödorna.

Att syrehalterna blivit bättre, märks på att det är mer fisk i viken nu. Ola Helmerson, fiskerikonsulent på Hushållningssällskapet, uppgav i en artikel i VT förra året att det vid provfiske 2017 fanns en hel del fångst i ett nät som var tomt 2013. Provfiske sker vart fjärde år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!