Vi blev förvånade och besvikna över beskedet att ökningen av statsbidraget inte ska användas till att undvika skolnedläggningar. Majoriteten påstår att det inte handlar om pengar utan om kvalitet och befolkningsprognos. Så låt oss prata om detta.
En forskningssammanställning och en studie från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att det inte finns något samband mellan skolstorlek och elevers skolresultat i lägre årskurser. En undersökning från Skolverket visar dock att mindre skolor har större möjlighet att erbjuda små barn en trygg skolmiljö och att såväl elever som föräldrar är mer engagerade i skolarbetet på mindre skolor, i synnerhet om de ligger i närområdet. Det finns såklart undervisningssituationer som kräver större grupper. Men på Ringeltaubska skolan är personalen duktig på att bygga stort i smått – att få till de större sammanhangen även om skolan är mindre.
Ett nedläggningsbeslut skulle påverka barn i kommunen olika. Vi måste kunna prata om det, utan att gömma oss bakom svepande begrepp som kvalitet. Kommunen är skyldig att göra en fördjupad bedömning av barnets bästa, där barnen eller deras företrädare får komma till tals. SKR skriver angående detta: ”För rättssäkerheten är det viktigt att beslutet grundas på en tillförlitlig utredning, som ges den omfattning som krävs för att den ska kunna leda till ett avgörande som är juridiskt hållbart”.
Det effektiviseringsförslag som lagts fram hittills är inte tillförlitligt, bland annat för att statistik hanteras på ett oärligt sätt. Elevprognosen för Ringeltaubska skolan uppges vara ”kraftigt vikande” kommande år. Men dagens elevantal har jämförts med det för 2018–2019, som var ovanligt högt efter det stora flyktingmottagandet några år tidigare. Vi har tagit del av historik och prognoser från kommunen. Elevantalet på Ringeltaubska är idag detsamma som genomsnittsantalet för den senaste tioårsperioden och kommer enligt kommunens prognos inte att bli lägre förrän år 2028.
Inte heller lever kommunen upp till kravet på en tillräcklig utredning. En skolnedläggning är ett oåterkalleligt beslut som får konsekvenser för bygdens befolkningsutveckling, näringsliv och samhällsservice för generationer framåt. Det är orimligt att ett sådant beslut övervägs utan ett helhetsperspektiv, där olika förvaltningar bidrar med underlag utifrån kommunens ambition att vara en attraktiv inflyttarkommun.
För oss handlar detta om samhällskontraktet. Vi vill helst att våra barn ska gå i en bra kommunal skola på rimligt avstånd, där alla barn i bygden möts – precis som det fungerar i dag. Men om kommun inte längre erbjuder detta, då är vi många som ser oss om efter friskolelösningar. Det är alltså ni politiker som riskerar att skapa den skolsegregation som ni säger er vilja undvika.
Majoritetsstyret – vi har bjudit in er till ett möte därför att vi vill få svar på bland annat följande:
Kommer ni att göra en allsidig utredning av hur en nedläggning av landsbygdsskolor skulle påverka
- vardagen för de barn som då får betydligt längre resväg?
- möjligheten att bo, arbeta, driva företag och behålla övrig samhällsservice på de orter som förlorar sin skola?
Sverigedemokraterna: Står ni fast vi löftet om att inte lägga ner någon skola på landsbygden utan i stället stärka och vidareutveckla dem?
Vi ser fram emot fortsatt dialog med er.