Summor har tillskjutits på ettårsbasis för att verksamheterna ska vara flytande – i vissa fall har livbojen hållit men alltför ofta har flytförmågan varit för dålig. Istället för att trampa vatten måste vi komma upp på land och därför krävs en omställning.

Vattentrampandet beror på flera saker där det förutom ekonomi till stor del handlar om pedagogik och skolans uppdrag som exempelvis:

• Stora svårigheter att hitta behörig personal på främst mindre enheter, tyvärr oftast på de skolor som ligger på landet, vilket gör att måluppfyllelsen blir lidande.
• Dynamiken i små grupper blir för låg – färre interaktioner.
• Det kommer förändringar där "elevens val" tas bort och dessa timmar ska gå till mer matematik, SO, NO med mera och det kräver mer lärartjänst – inte minst på de mindre skolorna.
• Ett aktuellt bekymmer är att den matematiksatsning (TRR) som görs bland annat i vår kommun inte blir fullt genomförbar i för små klasser.
• I en kommande revisionsgranskning uppger rektorer att tilldelning av elevhälsoresurser blir för liten där skolan är liten.
• Det går åt mer personal på mindre enheter då man oavsett elevantal måste kunna ha täckning i alla ämnen.
• Läroplanerna är och blir mer detaljerade, vilket gör att blandklasser blir komplicerade.

Vissa saker går att lösa med mer resurser i form av pengar, andra inte.

En uppfattning som man ibland möts av är att en större skola är stor överallt men det handlar om att man bygger smått i stort – att få till de små sammanhangen även om skolan är större. Kompetens och resurs samlas på ett ställe så pedagogerna får chansen att verka fullt ut för att ge våra barn och elever så bra förutsättningar som möjligt. Allt blir kanske inte bättre med stora enheter men punkterna som nämndes ovan är en realitet och är en beskrivning av verksamheten som är farlig att blunda för.

Att lägga till situationen med vår skolstruktur är också befolkningsprognosen som är sjunkande med cirka 200 färre födda barn till slutet av 2026.

Vi är väl medvetna om att det är olika förutsättningar i vår kommun. Det är längre till förskolan/skolan på landet än vad det är inne i staden. Servicenivån ser annorlunda ut om man jämför stad och land. Servicen på landet är viktig även om förslag och utredningar kring skolan tycks ge sken av att vi inte tycker så. Dock måste man ställa servicen i sken av vad den innebär och resulterar i, speciellt när det kommer till vilken pedagogisk verksamhet vi vill ha och vilken kvalitet vi eftersträvar. Allt handlar inte om ekonomi eller om att spara på vår framtid som det också uttrycks. Det är något annat för det handlar om kvalitet och likvärdighet för alla barn som ju är vår framtid. Att kunna ge dessa individer så bra förutsättningar som möjligt. Det beror heller inte på att personalen på olika håll är sämre utan det handlar om att personalen inte får de förutsättningar de ska ha. En hel del går inte att köpa för pengar hur mycket vi än lägger in i systemet. En klass som är för liten och där allt inte kan genomföras så som det var tänkt blir inte en större klass bara för att man lägger in en peng.

Vi måste få till en långsiktighet i de förutsättningar och resurser vi har för att verksamheten inte ska ha en ständig kamp för sin tillvaro, att få dagarna att gå ihop.