Kommentarer till insändaren från ”Sommarstugeägare i Västervik” den 28 juni respektive svaret från Torbjörn Svahn, vd för VMEAB 1 juli i VT.
"Har ni funderat över en annan avloppslösning, till exempel någon form av torrtoalett?"
Ja, så svarade Åsa Ekström, produktionschef på Avfall & Återvinning på VMEAB som svar på mitt ifrågasättande av avgiften för sluten tanktömning i Västerviks kommun. Hon gav också fler förslag som att skaffa en extremt snålspolande toalett eller driva frågan om att inkluderas i verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp.
Vi har naturligtvis från vår sida sett över vad vi kan göra som fastboende i ett sommarstugeområde, som till exempel att byta till en större tank. Svårt att få rum på en bergstomt. Vi har en snålspolande toalett, men inte så att vi riskerar att få stopp. När det gäller torrtoalettlösningen så är det inget alternativ för oss som fastboende, möjligen som ett komplement. Om det är ett så bra förslag – varför har inte alla en torrtoalett? Det finns knappast intresse av att driva frågan om kommunalt vatten och avlopp i ett sommarstugeområde. Några läsare kommer förstås säga att vi får skylla oss själva som bor fastboende i ett sommarstugeområde. Frågan är också vad kommunen anser om boende på landsbygden?
Jag håller med de som anser att tömning av sluten tank är en otidsenlig lösning. Flera kommuner, även kustnära, tillåter minireningsverk. Varför inte Västerviks kommun? Är det kanske för nytänkande?
Vad gör då VMEAB för att effektivisera hanteringen och därmed kunna sänka avgifterna? Inga sådana förslag kommer ifrån produktionschefen Åsa Ekström eller vd:n Torbjörn Svahn – mer än att höja avgifterna. Känns detta igen från dagligvaruhandelns försvarstal om de höjda matpriserna? En bransch som också är närapå ett monopol. Efter massiv kritik har de dock sänkt matpriserna en del. Drivmedelspriserna har sjunkit, men VMEAB pratar bara om höjningar och inga sänkningar i sikte.
Andra kommuner har valt att konkurrensutsätta tömningen. Erbjuda planerat schema för ordinarie tömningar med ett lägre pris och ett högre för tömningar utanför detta schema. Eftersom VMEAB skriver att transportkostnaderna har fördyrats så finns det mycket att spara genom att planera körningarna och alltid sträva efter att få ”full” tankbil. Ett alternativ kan då vara digitaliserad bokning till differentierade priser. Jämför med bokning av flygbiljetter, hotell och liknande.
Så till avgifterna. Från 1 januari 2020 till 2023 har avgiften för tömning av sluten tank höjts från 2 060 kronor till 3 638 kronor. Det vill säga en ökning med 77 procent! (Gäller en tank på upp till 3 kbm och inte fritidsabonnemang med två tömningar per år med ett lägre pris som vd:n Torbjörn Svahn i sin replik hänvisar till). Hur rimmar det med ökningen på liknande tjänster som till exempel avgifterna för restavfall/matavfall? Alla kommuner, även de som liknar Västerviks kommun geografiskt, har drabbats av de kostnadshöjningar som Torbjörn Svahn beskriver.
En familj på två personer kan behöva tömma tanken (3kbm) minst fem gånger per år, vilket motsvarar en avgift på 18 000 kronor. En familj på två vuxna och två barn kan behöva tömma minst sju gånger per år, vilket motsvarar en avgift på 25 000 kronor.
Som fastboende betalar vi kommunalskatt, men belastar inte kommunen vad gäller vatten- och avloppsanläggningar. De flesta av oss fastboende på landsbygden har försökt att minska antalet tömningar och därmed minska avtrycket på miljön, men frågan kvarstår om VMEAB har gjort tillräckligt? Varför ska vi betala en avgift för sluten tanktömning som är nästan dubbelt så hög som andra kommuners avgifter? Varför kan vi inte se till modernare alternativ som minireningsverk?