Hur ska vi kunna leva upp till skollagen?

Svar på nyhetsartikeln ”Bara hälften gick ut med godkända betyg” den 4 november.

"Den farliga väg vi är inne på, med elever som inte klarar sin utbildning får långsiktiga konsekvenser i det framtida samhället", skriver debattörerna.

"Den farliga väg vi är inne på, med elever som inte klarar sin utbildning får långsiktiga konsekvenser i det framtida samhället", skriver debattörerna.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2022-11-11 05:56
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I vår debattartikel i VT om en kvalitetsinriktad skola den 21 oktober uttryckte vi i Tankesmedjan Innsaei vår oro över de 20 procent av eleverna som är obehöriga till gymnasiets yrkesprogram och vad de har för möjligheter till en framtid med en försörjning och ett bra vuxenliv? 

Artikeln ”Här klarade bara hälften av niorna skolan” visar på att vi har ännu större anledning att vara oroliga. Finns det någon politisk beslutsfattare som tänkt tanken vad det kan komma att kosta samhället i förlängningen? Rektorn på Ankarsrums skola får i VT redogöra för situationen i skolan och uttrycker sig på följande vis ”Till syvende och sist bottnar det i vilka resurser skolan har och hur mycket politikerna är beredda att satsa på skolan. En elev som inte får godkända betyg i nian och inte kommer in på gymnasiets nationella program på grund av uteblivna resurser, kommer med stor sannolikhet att kosta samhället desto mer i framtiden”. 

Våra ledare och ansvariga politiker lyser med sin frånvaro av politiska lösningar av dessa allvarliga problem. Man får helt enkelt den kvalitet man betalar för. Utbildning borde ses som en investering i stället för en utgift. Nu är det inte tjänstemännen som ska svara på frågor om investerade medel utan politiskt förtroendevalda som har huvudansvaret för skolans utveckling.

Himalajaskolan gick i våra ögon modigt ut och beskrev sin arbetsmiljö och konsekvenserna av detta, om ingen förändring sker. Vårt framtida samhälle vilar på att alla får möjlighet till bra utbildning, så att vi får goda och demokratiska medborgare, samt att vi får kompetenta människor inom alla yrkesområden. 

Hur har den politiska ledningen tänkt att vi ska leva upp till det som står i skollagen och ge skolorna de förutsättningar som lagen faktiskt kräver? Det står inte i skollagen att vi ska ge barnen det de har rätt till om vi har råd. Det är olagligt att säga till en elev att vi inte kan hjälpa dig för skolan har inte fått de förutsättningar som krävs. Vilken plan framåt har ledare och politiskt ansvariga för att se till att skollagen följs i Västerviks kommun? Den farliga väg vi är inne på, med elever som inte klarar sin utbildning får långsiktiga konsekvenser i det framtida samhället.

Boel Runeson
Roy Karlsson
Lars Övling
Kenneth Hardy Axelsson
Tankesmedjan Innsaei