En av gårdens yngre invånare tittar ut ur sin box.
Även om mjölkpriset har höjts rejält, har andra kostnader stuckit iväg ännu mer. Håkan har räknat ut att gårdens kostnader för gödning, diesel och kraftfoder har ökat med 2,2 miljoner kronor de senaste tio månaderna. Och det är sådant som är svårt att dra ner på.
– Man kan inte hoppa över investeringen i insatsvaror. Det är sådant som man måste satsa på, för att få något tillbaka, säger Håkan.
Om inte mjölkpriset hade höjts, så hade de inte haft några djur kvar i ladugården längre.
– Det hade inte gått ett kvartal ens, säger Håkan.
Nu får de uppemot sex kronor kilot för den konventionella mjölken, vilket är en höjning med cirka två kronor. Arla har höjt priset i omgångar, nu senast i juli.
Men Håkan och Cecilia är tveksamma till om det höga mjölkpriset räcker för att kompensera att allt annat har blivit så mycket dyrare. Och de tror att det blir ännu tuffare nästa år, för då har de inget sparat i ladorna. Årets resultat förbättras av att de till exempel inte har behövt köpa gödning, eftersom de hade kvar från i fjol. De hade också kvar en hel del foder.
– Spannmålsbönderna har klarat sig bäst i den här krisen. Det är värre för dem som har djur, säger Håkan.
Gården Trädgårdsberg i Vråka, där Håkan och Cecilia båda jobbar heltid, är självförsörjande på spannmål till korna, och på de fälten ser det lovande ut inför skörden. Paret har gjort en satsning på åkerbönor, för att inte behöva köpa så mycket kraftfoder.
Vallarna har dock gett mindre än vanligt. De har tagit två skördar än så länge, men hoppas kunna ta en tredje så småningom. Även om gräset växer dåligt, kostar det lika mycket att slå ändå, när det gäller diesel, för arealen är ju densamma.
Sparat foder kan vara räddningen, när det blir ett sämre år.
Hösten 2015 stod den nya ladugården färdig, en investering på cirka 15 miljoner kronor. Makarna Hjalmarsson ångrar inte sin satsning, men konstaterar att de inte haft råd med ett sådant bygge i dag, med de priser som nu råder.
Att de, trots allt, vill fortsätta som bönder, har flera orsaker. För Cecilia handlar det om ett stort djurintresse och för Håkan är det traditionen: att fortsätta förvalta den gård där han är sjätte generationen.
Dessutom har de en dotter, Elsa Hjalmarsson, som är intresserad av att driva gården vidare, och det är förstås något som inspirerar dem att fortsätta med lantbruket. Elsa har gått ut skolan och ska börja jobba deltid på gården i höst.
Den nya ladugården stod klar på senhösten 2015.