De satsar sig ur mjölkkrisen

Mitt under den svåraste krisen på decennier för svenska mjölkbönder, har familjen Hjalmarsson i Vråka just satsat på en helt ny ladugård.

Satsar. Håkan och Cecilia Hjalmarsson har byggt ny ladugård i Trädgårdsberg, Vråka.

Satsar. Håkan och Cecilia Hjalmarsson har byggt ny ladugård i Trädgårdsberg, Vråka.

Foto: Ingrid Johansson-Hjortvid

Investering2015-11-13 04:00

En blek novembersol lyser över nybygget på Trädgårdsberg i Vråka, där hantverkarna håller på med de avslutande arbetena. På måndag flyttar de första korna in.

Den nya ladugården har – tillsammans med gödselbrunn, robotar och övrig utrustning – gått löst på en sisådär 15 miljoner kronor, så det är en stor satsning.

Cecilia och Håkan Hjalmarsson, 42 och 39 år, jobbar båda heltid på mjölkgården, som nästa vecka i ett nafs utökas från 20 till 95 kor.

Tidigare har de haft runt 40 kor, men en del har gallrats bort den sista tiden, inför flytten till nybygget. I början på nästa år kommer gården att ha 140 kor totalt, varav 115 mjölkande. Sedan tillkommer rekrytering, så totalt blir det på sikt uppemot 300 djur.

Satsningen sammanfaller med en mjölkkris så djup att den varje vecka får fem svenska mjölkbönder att lägga ner sin verksamhet för gott.

Men att lägga ner har aldrig känts som något alternativ för Håkan och Cecilia. De tror att det finns en framtid för svensk mjölkproduktion, trots allt.

– Mat måste ju folk ha, påpekar hon.

De har förstås räknat på satsningen och kommit fram till att det ska funka. När de bestämde sig för att bygga nytt, stod de vid ett vägskäl, där det handlade om att sluta eller satsa. Den gamla ladugården är från mitten på 1800-talet, om än tillbyggd, och är för sliten och tungjobbad. Skulle gården ha en chans att leva kvar, krävdes en satsning.

Det har hela tiden funnits mjölkkor på Trädgårdsberg, där Håkans och Cecilias barn är sjunde generationen, och nu blir det fortsatt konventionell mjölkproduktion på gården.

Skulle de ha köttdjur i stället, skulle det krävas betydligt fler djur, och mer bete, bedömer makarna Hjalmarsson.

En gård utan kreatur var heller inget som lockade.

Till den nya ladugården hör en rejäl gödselbrunn, som rymmer 4 000 kubikmeter. Hellre något för stor, än för liten, resonerar Håkan.

– Man ska ju köra skit för att man ska gödsla, inte för att man måste tömma brunnen.

Själv gödslar han helst en gång på våren och en gång efter första skörd. Då tycker han att det gör mest nytta, när näringen tas upp direkt av växande gröda.

– Såhär års är det mest för att bli av med gödseln.

Den nya ladugården är den första med lösdrift för mjölkkor i socknen. Det är fri kotrafik, vilket betyder att kossorna själva kan välja när och i vilken ordning de vill göra olika saker: äta, bli mjölkade, bli borstade etc.

– Vi har varit runt mycket och tittat, på många gårdar, och vi tyckte att det här var det trevligaste systemet, säger Håkan.

Håkan visar foderroboten, som själv hämtar fodret, kör in det i ladugården och puffar fram maten så att alla når. Roboten "ser" själv om en grupp av kor har ätit upp, och hämtar då mer foder.

– Den här övervakar man i mobiltelefonen och ser precis vad den håller på med, säger Håkan.

Att satsa på den senaste tekniken kommer att spara arbetstimmar på gården, och tillsvidare räknar Håkan och Cecilia med att klara sig utan anställda. De har god hjälp av Håkans föräldrar, Lilian och Lasse Hjalmarsson. Utan dem vore det svårt.

Det är klart att det är en stor satsning, men den kändes som nödvändig, om det ska finnas mjölkproduktion på gården i framtiden.

– Vi har i alla fall försökt. Det är ingen idé att ta ut något i förskott, att det inte ska gå, säger Cecilia.

Mjölkföretag

Antalet har mjölkföretag i Sverige har minskat kraftigt de senaste åren.

I Västerviks kommun har antalet mjölkföretag mer än halverats under perioden 2003–2014, från 105 till 50.

Fortfarande är Västervik, tillsammans med Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga, en av de tre kommuner som har flest mjölkföretag i länet, men gapet till övriga kommuner har krympt, då många företag har avvecklats.

I hela länet har antalet mjölkföretag minskat från 793 till 433.

Sedan förra sommaren har mjölkpriset sjunkit med 25 procent. För många lantbrukare kostar nu mjölken mer att producera än vad de får betalt för den.

Källa: LRF Mjölk

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om