Andrea Brändström, kommunens säkerhetsskyddschef, berättar att det antal flyktingar som kommunen nu förväntas ta emot, är sänkt igen – från 101 till 85. Hittills har man bara tagit boendet i Ankarsrum i anspråk.
– Det är sammanlagt 29 flyktingar som bor där och kommunen kan få upp till 85 stycken anvisade till sig från Migrationsverket. Det beror på att Västerviks kommuns kommuntal är satt till 85 stycken, säger hon.
Vid anvisning från Migrationsverket är det alltså upp till kommunen att se till att flyktingarna får boende. Kommunerna har tilldelats olika nivåer utifrån olika kriterier som boende, jobb och geografisk placering.
Finns det några fler boenden som kommunen kan erbjuda vid behov?
– Just nu är det bara dessa boenden vi har tillgängliga. Den dagen vi får anvisningar får vi lösa det. Vi har lite olika alternativ som vi tittat på tidigare.
Efter anvisning har kommunen fyra veckor på sig att ordna boende. Vid dessa tillfällen är det friare för kommunen att själv bestämma hur boendet ska se ut. Exempelvis om det ska vara delat eller eget kök.
Men som vi berättat tidigare är det ont om lediga bostäder, inte minst eftersom det är sommar och högsäsong för besöksnäringen.
Men, de finns betydligt fler än dessa 29 ukrainska flyktingar i Västerviks kommun. Akko Karlsson, samordnare i det ideella nätverket Värdfamiljer i Västervik, berättar att det finns ungefär 140 ukrainare i kommunen men att merparten av dem har ordnat eget boende.
– Har man eget jobb går det att söka eget boende.
Hon fortsätter:
– Utöver de som fått eget boende eller blivit anvisade boende av kommunen finns det ett flertal personer som fortfarande bor hos sina värdfamiljer.
Det finns dock fyra personer med särskilda behov som enligt tidigare avtal inte kan bo kvar hos sina värdfamiljer. Det finns en fyrarumslägenhet som nätverket jobbar på att få loss som boende, men på grund av den nya lagen som trädde i kraft den 1 juli finns inte längre möjligheten med sidoavtal, likt de kommunen tidigare upprättat.
Tanken är dock fortfarande att på något sätt möjliggöra att de kan bo där tillsammans och på olika sätt hjälpa varandra.
Detta i syfte att de kan få bo kvar i Västerviksområdet, i den region där de redan börjat etablera sociala kontaktnät och kontakter med vården.