Kan vindkraft utlösa epilepsianfall? Inte troligt, enligt de forskare som vägt samman nationell och internationell forskning i ämnet för Naturvårdsverkets rapport.
Vindkraftsutbyggnaden har varit en het potatis det senaste halvåret i Västerviks kommun, inte minst på våra debattsidor. Bland motståndarna kopplas vindkraftverk till sjukdomar, fallande fastighetspriser och miljöförstöring. Förespråkarna hävdar att vissa påståenden är rena myter.
Men vad är egentligen sant och falskt?
Vi valde ut några av påståendena som cirkulerar i debatten och granskade sanningshalten i dem utifrån aktuell forskning. Den huvudkälla vi använt oss av är Naturvårdsverkets rapport från 2021 om vindkraftens påverkan på människors intressen. Författarna bakom rapporten har vägt samman en stor mängd vetenskaplig litteratur i ämnet, både nationell och internationell forskning, och även själva pratat med andra forskare och experter.
Påstående 1: Skuggorna från vindkraftverken kan kopplas till epilepsianfall.
Detta påstående verkar inte stämma. Det finns visserligen studier som visar på en viss förhöjd risk för anfall hos personer med fotokänslig epilepsi, om vindkraftverkets rotorblad skymmer solen oftare än tre gånger per sekund. Men det är inte relevant för dagens moderna vindkraftverk, som rör sig betydligt långsammare.
Några forskare har argumenterat för att infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftverken kan orsaka en "vibroakustisk sjukdom", med ökad risk för bland annat epilepsi – men det har inte bekräftats av annan forskning under de senaste decennierna. Det verkar dessutom bara vara relevant vid mycket höga exponeringar. I Naturvårdsverkets rapport dras slutsatsen att påståenden om att vindkraft medför risk för så kallad ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” och skadlig infraljudspåverkan på innerörat saknar belägg.
Däremot finns studier som visar att människor tycker att de roterande skuggorna från vindkraftverk är störande, och ju mer tid man exponeras för dem, desto mer ökar störningarna. Idag finns riktlinjer från Boverket om att en bostad inte får skuggas mer än åtta timmar per år, eller 30 minuter om dagen.
Fastighetspriser kan påverkas om det byggs vindkraft i närheten.
Påstående 2: Fastighetspriserna rasar med upp till 30 procent i områden med vindkraftverk.
Svårt att ge ett rakt svar, då olika studier har gett olika resultat. En färsk studie från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) pekar på att vindkraftsparker med mer än tio kraftverk sänker fastighetspriserna inom 0-2 kilometer med upp till just 30 procent, i genomsnitt. Studien har dock inte tittat på värden före och efter vindkraftsbyggandet.
I flera forskningsstudier i Nordamerika har man inte sett några väsentliga förändringar i fastighetspriserna – vilket man däremot gör i studier i Danmark, Tyskland och England. I en tysk studie hade fastigheter där utsikten domineras av vindkraftverk sjunkit med nio till 14 procent i värde.
Kanske, skriver författarna till Naturvårdsverkets rapport, kan det tyda på en skillnad mellan Europa och Nordamerika. En annan hypotes är att vindkraftsmotståndet är starkare i Europa, och att det avspeglar sig i fastighetsprisernas utveckling. Hypotesen stöds av en studie i Michigan som delat upp vindkraftskommunerna i de kommuner som motsatt sig vindkraften och de som inte gjort det. I de kommuner som protesterat mot vindkraft sjönk fastighetspriserna, vilket de inte gjorde i de kommuner som inte protesterat.
Sömnproblem har kopplats till buller från vindkraft i flera studier.
Påstående 3: Att bo nära ett vindkraftverk kan ge sömnproblem
Detta finns det vissa belägg för – även om kopplingen mellan orsak och verkan inte är glasklar. Det finns en studie i Danmark som visar på en ökad förskrivning av sömnmedel för framför allt de som bor med ljudnivåer utomhus som är högre än 42 dBA. Den svenska riktlinjen för ljudnivåer utomhus ligger dock på max 40 dBA.
I annan forskning varierar resultaten. Vissa studier visar på ett samband mellan vindkraftsbuller och sömnproblem, andra gör det inte. Samtidigt finns inget som tyder på att vindkraftsbuller skulle påverka mer än buller från vägtrafik, om vindkraftsbolagen håller sig till riktlinjerna. Man har dock sett att vindkraftsbuller stör mer än vägtrafikbuller ifall ljudnivån skulle ligga på ungefär samma dBA. Vägtrafikbuller tillåts också ha en högre ljudnivå intill fastigheter jämfört med vindkraftverk.
En av flera möjliga förklaringar till att vindkraftsbuller stör mer är att verken ofta byggs i annars tysta miljöer.
Skuggor från vindkraftverk kan vara störande.
Påstående 4: Det lågfrekventa bullret från vindkraftverken kan göra oss sjuka.
Verkar inte stämma. Vindkraftverk ger ifrån sig ett "swishande" ljud när rotorbladen pulserar, men också lågfrekventa ljud och infraljud. Oro för att de sistnämnda ljuden skulle ge negativa hälsoeffekter har gett upphov till ett antal studier, men det finns enligt Naturvårdsverkets rapport inga belägg för att de skulle påverka hälsan. Det lågfrekventa ljudet från vindkraftverken är generellt inte högre än från många andra vanliga bullerkällor i miljön.
Hur mycket det låter kan dock påverkas av många olika saker – hur många verk som står i närheten och vilket slags hus man bor i, till exempel. Om man upplever sig störd av lågfrekventa ljud inomhus kan man begära en kontrollmätning, och om nivån är högre än vad riktlinjerna tillåter måste vindkraftsbolagen åtgärda det.
Vad gäller infraljudet från vindkraftverken råder enighet bland forskarna om att nivåerna är långt under vad som är möjligt att uppfatta, även på nära avstånd.
Det lågfrekventa ljudet från vindkraftverk är en källa till oro, och har gett upphov till flera studier.
Påstående 5: Vindkraftsbullret kan ge hjärt- och kärlsjukdomar
Samma forskare som argumenterat för att det lågfrekventa ljudet och infraljudet från vindkraftverk kan orsaka epilepsi menar att det kan påverka hjärtat, men deras forskning har inte bekräftats av andra forskare.
Det finns visserligen andra studier om att hjärtat skulle kunna påverkas av lågfrekventa ljud, men resultatet i dem är enligt Naturvårdsverkets rapport inte relevant för att riskbedöma just vindkraftsbuller. En studie har gjorts på personer som exponerats för vindkraftsbuller på kort tid, men inte på lång tid, och författarna till den studien bedömer att fler undersökningar behöver göras för att man ska veta säkert hur det påverkar.
Att buller i sig kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar har man däremot sett när man forskat på vägtrafikbuller. Karl Bolin, en av författarna bakom Naturvårdsverkets rapport – som själv disputerat i just ämnet vindkraftsbuller – säger till VT att samma mekanismer bör finnas för vindkraftsbuller.