Ön ska på detta sätt anslutas till det svenska stamnätet från år 2031, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Likt dagens kablar ska de nya ligga på havsbotten.
Bakgrunden till beslutet är ett ökat elbehov, att kunna ansluta mer vindkraft, men även säkerhetsläget, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät till Ekot.
– Framför allt är det industrins elektrifiering, där man vill använda el för att byta ut smutsig tillverkning till miljövänlig tillverkning, säger han.
Dagens strömförsörjning går via två 160 MW-kablar mellan Händelöp och Ygne på Gotland. Ett historiskt infrastrukturprojekt som vi skildrat i ett flertal artiklar förra året. Om de nya 220 MW-kablarna också ska utgå från Västervik, är oklart.
"Svenska kraftnät kommer nu att utreda lokalisering för den nya anslutningen, både på fastlandet och på Gotland", skriver Vattenfall i ett pressmeddelande på morgonen.
Händelöp valdes utifrån premissen att det var närmast över, den vägen, samt att det fanns gott om plats för att skapa en skyddad station.
En stark etablering av landbaserad vindkraft finns på Gotland, som man vill få in i det svenska systemet.
– Dessutom är det ur ett totalförsvars- perspektiv väldigt viktigt att Gotland som strategisk punkt har en robust elförsörjning, säger Daniel Gustafsson till Ekot.
I dag finns två kraftledningar från 1980-talet mellan Västervik och Ygne på Gotland. För sex år sedan ansåg Svenska kraftnät att bygget av en ny ledning inte skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt.
För tre år sedan fick Svenska kraftnät i uppdrag att utreda en ny förbindelse och har nu alltså beslutat att bygga ut stamnätet med två kablar för en kostnad av 5,8 miljarder kronor.
Gotlands viktiga roll i försvaret av landet, till följd av det spända säkerhetsläget, har påverkat beslutet.
– Risken generellt sett med att inte ha ett robust elsystem är att dels blir det känsligt för felfall, men även för eventuella angrepp. Då blir helt enkelt ön utan el, säger Daniel Gustafsson till Ekot.