HÀr börjar Gotlandskablen vid HÀndelöp.
Den var vÀrldens allra första kommersiella likströmsförbindelse. En milstolpe och ett avgörande genombrott inom eltekniken.
1954 förbands Gotland elektriskt med fastlandet mellan VÀstervik och Ygne pÄ Gotland. Det var samma Är som RadiotjÀnst började försökssÀnda television i Sverige
Gotlandsprojektet var ett avancerat samarbete mellan statliga Vattenfall och privata företaget Asea (nu Hitachi).
Det handlade om ett nytt sÀtt att överföra elektricitet över lÄnga avstÄnd med endast minimala el-förluster. DÄ var det en ny och oprövad överföringsteknik som senare kom att fÄ en avgörande roll för hÄllbara elnÀt runt om i vÀrlden.
Projektet gav arbetstillfĂ€llen i VĂ€stervik och vid Ărserumstationen och det vĂ€ckte stort intresse nĂ€r sjökabeln sĂ€nktes i Grimsviken vid Hornslandet och dĂ€refter löpte vidare ut i Ăstersjön. Men sedan dess Ă€r det inte mĂ„nga i VĂ€stervik som kĂ€nner till lĂ€nken under ytan.
Varför hamnade kabeln hÀr?
â Det var nĂ€rmast över hĂ€r och platsen för stationen Ă€r vĂ€l skyddad, det Ă€r gott om plats, sĂ€ger Sören Axelsson, Vattenfalls stationschef i VĂ€stervik.
I den första kabeln gick plusledningen, medan minusen gick ner i havet. FrÄn början var det 100 kilovolt i kabeln och 1970 kom den att uppgraderas genom den sÄ kallade tyristortekniken, dÄ höjdes spÀnningen till 150 kilovolt.
â DĂ„, 1954, anvĂ€ndes en teknik dĂ€r man i en jonventil kokade kvicksilver i ett isolerat kĂ€rl. Uppfinnaren och innovatören till den tekniken hette Karl-Uno Lamm, och anstĂ€lldes pĂ„ ASEA, berĂ€ttar Axelsson om den banbrytande metoden.
För att kunna föra minusströmmen vidare byggdes bassĂ€nger pĂ„ VĂ€stra Eknö dĂ€r elektroder hĂ€ngde ned i vattnet, som i sin tur hade kontakt via Ăstersjöns vatten med bassĂ€nger/elektroder pĂ„ Gotland.
Med högspÀnd likström kan man överföra stora effekter över extrema avstÄnd, vÀrlden över.
Sven Lovén arbetade med mÀtningar vid Gotlandskabeln.
I början fanns det ett "lÀckage" under vattnet och det sas att fenomenet krypström hade stor pÄverkan pÄ bÄtarna i nÀrheten. De nÀrboende drabbades av den elektriska "strömmingen", genom att metall frÀttes sönder. Nitar i skroven lossnade, propellrar och motorer skadades.
â Det dĂ€r ska du ta med en nypa salt. En del trodde det, men det blev aldrig bevisat. Jag var med och mĂ€tte, men vi lyckades aldrig fĂ„ det belagt. Folk lĂ„ngt frĂ„n VĂ€stervik trodde att de skulle fĂ„ ersĂ€ttning för skador. Det dĂ€r Ă€r nog en skröna, sĂ€ger Sven LovĂ©n som jobbade som montör pĂ„ den tiden.
Han berÀttar dÀremot att minusströmmen frÀtte pÄ Telias blymantlade telekablar sÄ de fick bytas till plastkablar.
Gotland 1 anvÀndes tills den togs ur drift 1986. DÄ ersattes av efterföljande Gotland 2 och Gotland 3 (1983 och 1987).
â Det var spĂ€nnande att jobba nĂ€r det kom nytt och det blev olika teknikskiften, tycker Sven LovĂ©n.
Numera körs tvĂ„an och trean parallellt och ger Gotland en stabil strömförsörjning. Tre faser kommer in till som blir plus och minus för att skickas ivĂ€g i tvĂ„ separata kablar frĂ„n Ărserumsstationen.
Vattenfalls Sören Axelsson, Ă€r chef för Ărserumstationen i VĂ€stervik som förser Gotland med el.
2018 gjordes en stor uppdatering av kontrollanlÀggningen och klarar numera bÀttre att vÀnda effekten frÄn Gotland per automatik, eftersom det finns vÀldigt mycket vindkraft pÄ ön, och med minimerade elförluster pÄ vÀgen.
âI början efter uppgraderingen upptrĂ€der ju alltid âbarnsjukdomarâ, men som trimmas in med tiden, och nu gĂ„r anlĂ€ggningen vĂ€ldigt bra och stabilt, tycker Sören Axelsson.
För fem Är sedan tilldelades GotlandslÀnken utmÀrkelsen IEEE Milestone, för avgörande tekniska framsteg i elektricitetens historia. Priset kan liknas med elektricitetens Nobelpris. Det var första gÄngen Sverige tilldelades den utmÀrkelsen. Tidigare har bland annat transistorn och CD-spelaren belönats.
Laboratorietekniker Olsson framför de tvÄ ventilgrupperna vid VÀsterviksstationen pÄ 50-talet.
Under Ăstersjöns yta spelar Gotlandskabeln fortfarande en viktig roll. Betydelsen av att kunna transportera el över lĂ„nga strĂ€ckor har blivit alltmer aktuell inför framtiden dĂ„ alla vill kunna ladda sina fordon samtidigt.
Genom den vÀxande vindkraften har Gotlandskabeln frÄn VÀstervik fÄtt en ny boom. NÀr det blÄser bra, till exempel ute till havs, Àr tekniken ypperlig för att överföra mycket el. Det finns en vÀxtande efterfrÄgan pÄ tekniken som kan integrera förnybara energikÀllor och koppla ihop elnÀt som minskar koldioxidutslÀppen med miljontals ton varje Är.
För att Sverige ska nÄ sitt klimatmÄl 2045 krÀver utvecklingen förutsÀtter ökad tillgÄng till klimatneutral elenergi och förstÀrkning av elnÀten till och pÄ Gotland.
FrĂ„n Ărserumsstationen i VĂ€stervik gĂ„r elen vidare till ön.
HĂ€r kommer luftledningen frĂ„n Ărserum till Gotlandskabeln i HĂ€ndelöp.
Ingenjör Forssell kontrollerar en ventilspÀnning i VÀstervik.
StationsmÀstare Beglund vid manöverbordet i VÀstervik. En historisk bild för den första effektöverföringen 7 mars 1954.
TelefonvÀxling mellan strömriktarstationerna. StationsmÀstare Berglund, ingenjör Forssell och maskinist SchÀrberg.