Margareta Nelltoft berättar att den nya matematikmodellen kräver mycket förberedelser och efterarbete. De kraven är svåra att uppnå med förutsättningarna lärarna har att utföra sitt arbete.
– Vi blev tagna på sängen av hur omfattande satsningen var, och det är svårt att räcka till arbetsmiljömässigt. Många känner sig obekväma, berättar Margareta Nelltoft på Sveriges Lärares Västerviksavdelning.
En insändare i VT om lågstadiets nya mattemodell TRR – Tänka, resonera och räkna – har väckt många reaktioner. I TRR får matteboken stryka på foten till förmån för mer praktiska uppgifter, långa instruktioner, och diskussioner i smågrupper. Samtidigt ska lärare träffas och lära sig av varandra. Arbetssättet har införts i flera kommuner, eftersom matematikkunskaperna sjunker.
Nelltoft låter det vara osagt vad lärarna generellt tycker om arbetssättet, men säger att facket flera gånger påtalat brister i implementeringen och arbetsbelastningen efter att medlemmar hört av sig.
Alla lågstadieklasser började med TRR samtidigt.
– Många lärare kände sig överkörda. I början tyckte rektorerna i princip att det bara skulle funka. Men nu har vissa rektorer sagt att de inte förstod från början hur omfattande det här arbetet är. Men kritiken från lärarna kvarstår.
Tiden som lärarna fick att läsa in sig på materialet var knapp. TRR följer ett givet manus, som inte går att anpassa för mycket utan att syftet med TRR frångås.
De tre TRR-lektionerna per vecka räcker sällan för att gå igenom veckans tema. Elever som varit sjuka missar mycket.
– Medarbetare har fått höra att man då kan ha en extralektion med den eleven.
Är lärarna själva sjuka är inte vikarierna inlästa på TRR. Det orsakar stress och dåligt samvete.
– Då får man täcka upp för varandra. Det är orimligt att tiden ska räcka till det.
Att som lärare hinna se och stötta en stor klass där elever diskuterar i smågrupper också är svårt.
– Förutsättningarna är så olika. Man fastnar lätt hos elever som behöver extra stöd. Vissa lärare har haft elever som inte förstår eller mäktar med – utan sitter och gråter.
I TRR - tänka, resonera och räkna, ska eleverna inte använda matteboken. I stället ska de laborera sig fram till lösningen, exempelvis med små legoliknande klossar. Eleverna jobbar med det i smågrupper och sedan diskuterar hela klassen. Modellen har visat sig ge bättre resultat på nationella prov i årskurs tre.
Enligt facket har inte kritiken tagits på allvar.
– När vi lyfter att TRR har medfört hög arbetsbelastning men får höra att ledningen har en helt annan bild undrar jag varför.
Att läsa på, ta fram material, skriva ut, kopiera klassuppsättningar, och dessutom utvärdera och dela med sig av slutsatserna till kollegor i smågrupper - det tar mycket tid för lågstadiets mattelärare som numera jobbar efter den nya modellen TRR, menar facket.
Grundskolechef Ewa Myhrén konstaterar att det finns flera saker som hade kunnat göras annorlunda.
– Med facit i hand så skulle vi infört TRR i förskoleklass och sedan utökat till de högre årskurserna. Det hade varit klokt, men vi ville inte att någon årskurs skulle missa chansen, säger hon.
För den första årskurs 3 som hade TRR blev det valfritt efter den första terminen.
– Vi drog i handbromsen lite.
Sedan uppstarten har dock en rad åtgärder genomförts för att minska lärarnas arbetsbörda.
– Vi såg till att beställa hem material, så att alla fick ett startkit, och uppkopierat material i pärmar, för att göra det så enkelt som möjligt. Vi har försökt skapa bra förutsättningar. Inför det här året har vi också skapat en ny arbetsgrupp där ett flertal lärare och specialpedagoger ingår för att säkerställa att vi får in lärarnas perspektiv.
I en rapport över TRR:s implemetering konstateras att rektorerna inte var tillräckligt delaktiga i början. Dessutom borde kommunen infört TRR i förskoleklass, och sedan byggt ut med fler årskurser. Ewa Myhrén vill ge en eloge till lärarna: "Det är en stor förändring man som lärare behövt göra", säger hon.
Arbetsgruppen har bland annat tagit fram material som kan användas mellan veckorna som avsätts för TRR, så att hela läroplanen täcks.
Arbetsgruppen har också tagit fram utvärderingsfrågor som kan användas på TRR-lärarnas utvärderingsträffar, och snart ska lärarna få en föreläsning om hur de kan jobba med elever som har svårt för matematik.
Just det menar facket är extra svårt – när eleverna behöver extra stöd eller missar en vecka.
– Oavsett ämne är all frånvaro missad undervisningstid. Det är alltid en utmaning att ge den undervisningen till eleven, särskilt när det gäller mer laborativt arbete som TRR är, säger Myhrén.
Det verkar finnas en skillnad i hur medarbetare och arbetsgivare uppfattar arbetsbördan. Finns det det?
– Om man som medarbetare känner en hög arbetsbelastning måste man säga det till sin rektor, som måste försöka få till en förändring. Det är inget vi kan göra centralt – utan måste ske i dialog med rektor.
Trots den skakiga starten hoppas Myhrén att TRR-inslagen fortsätter i högre årskurser, och att elever får lära sig matematik med alla sinnen. Ytterst ska TRR leda till högre mattebetyg i årskurs nio.
– Jag hoppas att vi skickar eleverna rustade med goda kunskaper i taluppfattning, resonemang och kommunikation, och att de tycker att det är roligt med matematik. Jag är också väldigt imponerad över lärarnas insats i det här. Det har varit omvälvande, och jag är tacksam för alla synpunkter vi fått.
Lärarfackets Margareta Nelltoft låter det vara osagt vad lärarna generellt tycker om TRR - för mycket av materialet är bra. Däremot har lärarnas möjligheter att läsa in sig på materialet varit bristfällig, och fortfarande finns flera frågetecken kring modellen - till exempel vad lärare förväntas göra om en elev är sjuk en vecka.