TRR går ut på att arbeta enligt en blockmodell. Varje vecka går man igenom ett moment enligt läroplanen för att nästa vecka bygga på med djupare kunskap. Lärarna får ett manus över vad som ska göras och vad som ska sägas. Utvärderingar och lärarträffar sker kontinuerligt och förändringar utförs i mindre skala. Kommunerna som har varit med att starta upp projektet har sett att elevernas matematiska kunskaper har ökat vid nationella proven.
Och visst låter väl allt detta bra? Färdigplanerat material som ger bättre resultat, vad mer kan man önska? Jag tillsammans med många av mina kollegor känner oss förbisedda och inte hörda. Vi fick inte valet om vi ville gå med i projektet samt ingen förkunskap mer än en introduktionsdag. Kommunerna som var med och startade upp TRR fick förfrågan om att vara med samt tid för implementering innan projektet startade.
I Västerviks kommun fick lärarna materialet i handen med instruktioner om att "om någon vecka startar vi". På den här tiden förväntas vi lärare läsa på och förstå innehållet på en sådan nivå att vi känner att vi kan lära ut det en vecka senare. Dessutom tillkommer merjobb i form av utskrifter, skapandet av egna PowerPoints och stressen av att läsa på inför kommande veckas material. Detta har skapat en stor stress hos mig och mina lärarkollegor. Vi känner inte att vår tid räcker till.
Utöver den dåliga implementeringen känner vi att konceptet TRR går för snabbt fram. Ena veckan gör man en sak och nästa så har man sprungit vidare till nästa. Skulle en elev vara sjuk en vecka finns ingen möjlighet att ta igen allt missat arbete och skulle läraren vara sjuk måste denne på något sätt komprimera lektionerna för att ligga i fas inför nästa vecka. Nyexaminerade lärare får ingen chans att sätta sig in i materialet utan slängs in i den planering som råder vid anställning.
Genomgångarna är alldeles för långa, runt 20–40 minuter, och eleverna orkar inte lyssna aktivt under så lång tid. Tempot i utvecklingsgraden rusar iväg och eleverna känner att de bara gör saker utan att de förstår vad de gör. Det går alldeles för fort fram utan chans till att befästa kunskapen. Dessutom har det förekommit att elever gråter under lektionerna för att de känner att de inte förstår eller hänger med.
På grund av TRR känner jag och många av mina kollegor att det inte längre är kul att gå till jobbet. Jag vet att lärare i kommunen letar eller redan har bytt arbete som inte är förlagt på lågstadier eftersom de då kommer att vara tvingade att arbeta med TRR. Fackförbundet Sveriges Lärare har uttryckt att projektet är en inskränkning av lärarnas profession, men eftersom vi är beordrade att utföra denna satsning skulle vägran vara grund för uppsägning.
Hur länge ska elever och lärare i Västerviks kommun behöva ha det så här?