Här är platser där det planeras solcellsanläggningar (som vi känner till just nu). De gula markeringarna gäller solcellsparker där tillstånd är klara och byggnation påbörjats eller börjar bli klar. De röda markeringarna är platser där företag vill bygga, men om planerna blir verklighet eller ej återstår att se.
Sedan kommunerna dragit i handbromsen för nya vindkraftverk växer i stället solcellsbranschen kraftigt. Tidigare sattes solceller främst upp på tak – nu planeras solcellsparker på flera hundra hektar. I södra Sverige har antalet ansökningar om solceller "formligen exploderat", enligt en skrivelse från landshövdingarna i regionen som skickades till regeringen i somras.
I Västerviks kommun pågår en rad projekt, som kan komma att påverka landskapsbilden betydligt på sina håll. Bara i år har fyra anmälningar om nya solcellsparker kommit in till länsstyrelsen.
I Fårhult håller en park på 20 hektar på att färdigställas av bolaget Solgrid. Utanför Lofta bygger Universal Kraft Nordic en nästan tre gånger så stor park. Norr om Överum planeras den hittills största parken, som kan bli upp till 380 hektar stor.
När det gäller vindkraftsanläggningar har kommunen möjlighet att lägga in sitt veto – oavsett orsak – som lagen ser ut nu. För solcellsanläggningar ser det annorlunda ut. Det krävs inga speciella bygglov för själva anläggningen. För att främja fossilfri elproduktion har en del av lagstiftningen kring bygglov för solceller som fanns tidigare tagits bort.
– Men det handlar framför allt om att underlätta för solceller på tak, säger Elin Larsson, analytiker på Energimyndigheten.
Något veto kan kommunen inte lägga in, i stället är det länsstyrelsen som bestämmer om en solcellspark får byggas eller ej.
Varför skiljer sig lagen åt mellan vindkraftsparker och solcellsparker?
– Det handlar nog om vad för typ av etablering det handlar om. Vindkraftsparker gör större inverkan i naturmiljön och ger större risk att störa närboende. En solpark är inte störande på samma sätt och har inte samma visuella inverkan i miljön som en vindkraftspark, säger Elin Larsson.
Kommunen är inte helt utan inflytande, beroende på hur solcellsparken utformas. Ska det byggas en transformatorstation – vilket brukar behövas vid större anläggningar – måste bolag söka bygglov hos kommunen.
– Kommunen har fortfarande en stor roll genom den fysiska planeringen i kommunen, och där kan den ge en indikation om vad marken ska användas till.
Planerad solcellspark Tekniska verken Vikbolandet
Den typ av jätteanläggningar som planeras idag är en ganska ny företeelse, och Lars Kåremyr på Västerviks kommuns miljö- och byggnadskontor sa i en intervju med VT för några veckor sedan att lagstiftningen inte hängt med.
Elin Larsson håller med;
– Vi ser absolut ett behov av nationella riktlinjer för att hantera större solparker, men då handlar det främst om länsstyrelsens bedömning av naturvärden och liknande.
Länsstyrelsen måste göra många avvägningar, i och med att företagen ofta vill sätta solceller på väldigt stora ytor. Det handlar om alltifrån naturvård och dricksvattenförsörjning till friluftsliv och behovet av jordbruksmark och skog. Trots det finns ingen särskild lagstiftning när det gäller just solcellsparker. Företag som vill bygga gör en anmälan om samråd för "övriga verksamheter". När det gäller större parker söker företag ibland om ett särskilt miljötillstånd, men det är idag frivilligt.
Tydligare riktlinjer är också vad landshövdingarna – däribland Kalmar läns landshövding – efterlyste i sitt brev till regeringen. De vill också se en nationell strategi, för att utbyggnaden av solel ska bli hållbar.
Här kan du se de planerade solcellsparker i kommunen vi känner till idag. Observera att platserna är ungefärliga.