De elever som gick i åttan på Ellen Key våren 2022 deltog i Pisamätningen. Ett strikt reglerat test sett till metod och inramning. Hur det gick för dem lokalt får man dock inte veta.
Det går helt enkelt inte att säga det, menar hon, eftersom skolan återkommande gjorts om sett till läroplaner och mål.
Utgångspunkterna för betygen ändras.
Själva betygstrappan ändras.
Nationella prov ändras stegvis från fritextfrågor till mer maskinellt rättningsbara flervalsfrågor.
Och så vidare.
– Så även om jag skulle kunna leverera siffror, så blir de inte rättvisande, säger hon.
Men Pisamätningen då, som kom nyligen, den visar väl en förändring över tid?
Ja, det stämmer, medger Ewa Myhrén. Och bland de 5000 utvalda eleverna i Sverige ingick faktiskt åttorna på Ellen Keyskolan, våren 2022. Men Västervik får inte ta del av några lokala resultat.
Med det sagt är det inte fråga om att skolan inte mäter resultat idag, bara för att man prioriterar processen före målet. Ewa Myhrén radar upp en hel rad av mätningar och omdömen och nationella prov och möten som utvärderar detta på individnivå.
Men att beskriva mätbara trender i Västervik över längre tid, går inte, upprepar hon. Där är de hänvisade till nationella och internationella mätningar.
Hur är det att inte riktigt veta om ni lokalt är på väg i rätt riktning?
– Vi litar på statens riktning. Vi måste följa den, vi är lojala tjänstemän som följer de demokratiska besluten över vilken läroplan vi ska ha. Sedan kan vägen till hur vi ska nå målen förstås se olika ut.
Hon beskriver förändringen de senaste 30 åren, från att skolan kommunaliserades 1989-1991. Steg för steg har skolornas och kommunernas frihet stramats åt. En minskad flexibilitet som inte minst är tuff att hantera för små skolor.
Hur är det att jobba med dessa återkommande ändringar i läroplan, timplan och betygssystem?
– Det är klart att det kräver jättemycket av alla medarbetare. Vi är fortfarande i det läget att vi ser hur vi ska se hur vi kan skapa en röd tråd i hela kommunen, utifrån LGR 22 (nya läroplanen, red. anm). Vi ska ha en kompetensutvecklingsdag om det i vår för alla lärare och fritidspedagoger.
Läraren Catarina Helleblad på Gunnebo skola hjälper Isak Reinert med ett mattetal. De jobbar enligt metoden TRR, vilket vi skildrade i ett reportage tidigare i höst.
Om man bortser från det mätbara, så bekräftar ändå Ewa Myhrén den bild som Pisamätningen ger. Flickorna drar ifrån pojkarna i läsning. Läsförståelsen sjunker generellt. Skillnaden ökar mellan de som presterar bäst och sämst. Socioekonomiska faktorer spelar roll, skolan lyckas inte kompensera fullt ut.
Den bilden stämmer även i Västerviks grundskolor.
– Vi ser att när eleverna kommer till oss så har de förmodligen mött mindre högläsning hemma än förut. Förskolan jobbar hårt med att skapa kompensatoriska åtgärder, men vi ser att elever har mindre av det med sig hemifrån.
– Det här är något vi jobbar jättemycket med. Alla ska få möjlighet att lära sig läsa och räkna senast i årskurs tre.
Var det något i resultatet i den nya Pisamätningen som förvånade dig?
– Jag tänkte att det var ungefär det jag förväntat mig. Vi är ju tillbaka på samma nivå som 2012, vi följer den OECD-trenden. Vi har haft en pandemi där det varit svårt att bedriva undervisning, särskilt i matte.
Samtidigt lyfter hon fram ett positivt resultat, gällande mer resonerande matteuppgifter, där svenska elever klarat sig bra. Det går i linje med den mattesatsning som Västervik valt som kallas TRR, tänka, resonera, räkna.
En metod som håller processen högre än målet.
– Det handlar om att inte bli ängslig för att göra fel.
Den distansundervisning som genomfördes i olika utsträckning under pandemin påverkar resultatet i Pisamätningen, menar Ewa Myhrén. Särskilt inom matte.