Tanin Marofi och Isak Reinert lyssnar uppmärksamt.
– Hej, vad bra att du är här idag!
– God morgon Mohamed, god morgon Isak!
Klockan är några minuter i åtta och vi befinner oss i ett av klassrummen på Gunnebo skola. Tredjeklassarna droppar in en efter en, och lärarna Catarina Helleblad och Maria Ek hejar och hälsar dem välkomna till dagens första lektion.
Matte står på schemat, och sedan första klass jobbar eleverna enligt den nya undervisningsmodellen TRR – där bokstäverna står för Tänka, Resonera och Räkna.
Men det allra första ämnet som tas upp är inte matematik, utan den nyfallna snön. Maria Ek påminner eleverna om snöbollsreglerna de kommit överens om tillsammans.
– Vill man kasta snöboll, då gör man det på gräsmattan vid matsalen. Ingen annanstans.
Någon vill bryta in med en fråga, men Maria hyssjar: "Lyssna klart först". Hon talar med lågmäld röst, vilket verkar smitta av sig på eleverna. Ljudnivån är låg under hela lektionen.
Maria Ek leder eleverna i dagens talkör.
Med på lektionen finns även läraren Catarina Helleblad, och vi träffar även deras kollegor Kajsa Ekberg och Lena Jonsson efteråt, som också jobbar med TRR.
TRR infördes i hela kommunen samtidigt, i syfte att höja elevernas mattebetyg i nian. Genom modellen ska eleverna inte bara ska lära sig räkna, utan även förstå räknesätten och resonera sig fram till rätt svar. De övar sig i "mattespråket" med alla dess termer, för att få bättre förutsättningar att klara matten senare under skoltiden.
Det är ett mer praktiskt sätt att arbeta, där matteböcker ofta lyser med sin frånvaro.
Varje lektion har samma struktur, och inleds med en talkör. Tredjeklassarna i Gunnebo mässar tillsammans: "Trettio är trettio plus noll, trettioett är trettio plus ett, trettiotvå är trettio plus två", och så vidare.
– Det här sitter ju himla toppenbra alltså, utbrister Maria när dagens talkör är avklarad.
Lilja Rasmussen och Jack Hultman redovisar hur de tänkt när de gjort en uppställning.
Uppställningar är veckans tema. Förra lektionen fick eleverna jobba parvis med att lösa olika mattetal genom att ställa upp dem. Både plus och minus – eller addition och subtraktion, som det ju heter på "mattespråket".
Två av paren får redovisa sina uträkningar och klassen pratar tillsammans om hur de löst uppgiften.
Det viktiga är inte att det blir rätt svar på en gång, utan att man resonerar sig fram tillsammans. Ett av talen som eleverna redovisar blir fel, men Catarina Helleblad är noga med att uppmuntra;
– Tack! Ni har gjort ett väldigt bra försök.
August Larsson i samspråk med specialläraren Maria Ek.
Begrepp som "låna", "ental" och "tiotal" flyger runt i rummet. En elev konstaterar att "det alltid funkar med plus, men ibland inte med minus".
– Mycket klok reflektion Hilda. Jättebra att du kan sätta ord på hur du tänker, säger Maria.
Efter den gemensamma genomgången, som varar i ungefär en timme, får eleverna jobba individuellt med att lösa olika matteproblem. De ska använda både stapelmodeller och uppställningar. Maria och Catarina går runt och hjälper en och en, och ett koncentrerat lugn råder i rummet.
Aaron Hörnell arbetar flitigt med sin uppgift.
Under hösten har TRR kritiserats av flera lärare i kommunen. Även Lärarfacket har påtalat brister, efter att medlemmar hört av sig. Kritiken har bland annat handlat om att lärarna fick för lite tid att läsa in sig på materialet vid starten, och att materialet är oflexibelt. Det kräver dessutom mycket arbete, både före och efter lektionerna. När en lärare är sjuk kanske en vikarie sätts in som inte kan modellen – vilket orsakar stress.
Samtidigt kan det vara svårt för elever som varit sjuka att ta igen missad undervisning.
Sedan uppstarten har kommunen genomfört flera åtgärder för att minska lärarnas arbetsbelastning. Man såg bland annat till att beställa hem material, så att alla fick ett startkit. För den första årskurs 3 som hade TRR blev det valfritt efter den första terminen. "Med facit i hand så skulle vi infört TRR i förskoleklass och sedan utökat till de högre årskurserna", sa Ewa Myhrén, grundskolechef, till VT.
"Sköldpaddan har blåst upp 57 ballonger och Haren har blåst upp 34 ballonger. Hur många ballonger har de blåst upp tillsammans?"En av uppgifterna eleverna får i slutet av lektionen.
Lärarna på Gunnebo skola som vi pratar med tror på modellen. De tycker sig redan märka en effekt i att eleverna tycker matten är roligare, även om det är svårt att utvärdera modellen ännu. Kvittot för om det faktiskt fungerar får de först när eleverna kommer upp i nian, och slutbetygen sätts.
Men lärarna sticker inte under stol med att de 1,5 första åren med TRR var tuffa.
– Vi blev lite "påkastade" att göra det här, det gick lite fort fram. Det var ett helt nytt sätt att tänka och arbeta, konstaterar Maria Ek.
Catarina Helleblad undervisar eleverna i tredje klass på Gunnebo skola.
Catarina Helleblad och rektorn Malin Ahlsén tycker dock att modellen fått en oförtjänt dålig klang. Det finns både plus och minus, menar Catarina. Malin Ahlsén fastslår att det är viktigt att inte fastna i det negativa:
– Det är alltid tufft med utveckling. Det här kunde ha implementerats på ett bättre sätt i kommunen, men nu behöver vi se framåt. Grunden till att Gunnebo har lyckats med modellen är ett positivt förhållningssätt till utvecklingsfrågor. Vi lär oss tillsammans.
Kritikerna menar att elever kan halka efter om de missar en lektion. Hur undviker ni det?
– Allting återkommer, vi repeterar mycket. TRR genomförs i cykler, där vi har "vita veckor" med uppehåll. Då fördjupar vi oss i det vi gjort i TRR och i de moment i läroplanen som TRR inte täcker. Eleverna har även en individuell utvecklingsplan, IUP, där de tränar det som behövs, säger Maria.
Vare torsdag har lärare som arbetar med TRR stadieindelade träffar. Digitala möten, där de får prata om undervisningen och ta upp eventuella problem. Syftet är att det ska vara ett lärande samtal för pedagogerna.
Lärarna i Gunnebo tycker det är ett bra sätt att hjälpas åt att lösa eventuella problem och lära tillsammans.
– Där finns mycket kunskap att hämta, och det är ett öppet samtalsklimat, menar Maria.
Maria hjälper Sixten Hagström. My Nyström räcker upp handen i bakgrunden.
Malin Ahlsén poängterar också att Gunnebo skola lagt lite extra krut på just matten under de här åren. Man har i princip alltid två lärare i klassrummet under mattelektionerna. Dels gör det systemet mindre sårbart om någon skulle bli sjuk. Dels blir det lättare för den som håller i undervisningen.
– Vi har valt att satsa på det här. Man kan inte satsa på allt samtidigt, så andra kompetensutvecklingsområden har fått stå tillbaka, konstaterar Malin Ahlsén.
När treornas lektion är slut får vi en pratstund med två av eleverna, My Nyström och Lilja Rasmussen. De tycker att matte är kul, och berättar att de lär sig både genom att lyssna på lärarna, på varandra och genom att öva själva.
Sixten Hagström under genomgången.
Vad tycker ni är svårast?
– Division, säger Lilja.
– Jag tycker ingenting är svårt, säger My.
Varför är det viktigt att lära sig matte?
– Sen när man blir äldre så kanske man behöver betala en elräkning, och då behöver man kunna räkna, säger My.
Malin Ahlsén är rektor på Gunnebo skola.
Klassrummet är en mobilfri zon.
Många händer i luften när eleverna får lösa uppgifter på egen hand. I mitten Freja Hörnell, i bakgrunden Lowe Mansfeld och i förgrunden Samuel Tolf.
Samuel Tolf lyssnar uppmärksamt vid genomgången.
Catarina Helleblad hjälper Isak Reinert med sin uppgift.