Ett tiotal uttag gjordes, om sammanlagt 60 000 kronor.
Det visade sig att sammanlagt 60 000 kronor tagits ut från en automat i Västervik under en period av åtta veckor i våras. Automaten hade ingen fungerande kamera, varför det inte gått att se vem som tagit ut pengarna.
Mikaels föräldrar som båda lider av åldersdemens har omfattande hjälp av kommunens hemtjänst som besöker dem åtta gånger om dagen.
– Eftersom kortet alltid lagts tillbaka i pappas plånbok är det svårt att dra någon annan slutsats än att den som ligger bakom uttagen är en person som har eller har haft tillgång till deras hem, säger han.
Att föräldrarna själva skulle ha tagit ut pengarna från bankomaten är inte ett troligt scenario, enligt Mikael, som egentligen heter något annat.
– De lever väldigt sparsamt och tar ut mellan 300–600 kronor i normala fall, om de gör uttag.
Han gjorde upptäckten i juni månad då han blev varse att det knappt fanns några pengar alls kvar på kontot.
En polisanmälan upprättades och Mikael vände sig också till kommunen för att uppmärksamma dem på vad som hänt.
– Polisen gjorde vad de kunde men ärendet lades ner nu i november eftersom det inte gick att bevisa vem som legat bakom.
Från kommunens sida, däremot, upplever han inte att familjen fått det stöd som han hade önskat sig.
– De tar inte på sig något ansvar alls. Och har inte återkommit till mig. För mig känns det som att man tagit väldigt lättvindigt på det här.
– Gamla och sjuka människor är ju jätteutsatta i vårt samhälle. Och det är en anledning till att jag vill berätta om det som pappa utsattes för. Mina föräldrar klarar sig utan pengarna de bestulits på men det känns olustigt att hemtjänstens arbetsgivare, kommunen, inte tar ansvar.
– Jag driver själv ett företag och om mina anställda sabbar något får jag stå för det via min ansvarsförsäkring, varför behöver inte kommunen göra det?
Mikael beskriver att han vidtagit flera säkerhetsåtgärder efter det inträffade. Det aktuella kontot spärrades, bankdosor och värdesaker hemma hos föräldrarna plockades undan. Och så vidare.
– Det känns olustigt att ha folk hemma hos mamma och pappa nu men de behöver hjälpen, säger Mikael som själv bor på en annan ort.
Enhetschefen för hemtjänsten som berörs kommenterar ärendet så här:
– Jag kan bara hänvisa till polisens utredning. I övrigt har jag tystnadsplikt.
Men generellt sett – hur agerar man i sådana här situationer, det vill säga när det finns misstankar om att en anställd kan ha begått brott gentemot någon av kommunens brukare?
– Om vi själva upptäcker oegentligheter av det här slaget utreder vi saken och agerar. Men i det här fallet hade vi inte gjort det.
Har ni vidtagit några åtgärder efter den här händelsen, infört ändrade rutiner eller liknande?
– Inte efter det här. Men vi arbetar systematiskt med rutiner och riktlinjer för att kvalitetssäkra vår verksamhet.
Susanne Hafström, vid Västervikspolisen, berättar att flera personer har förhörts gällande händelsen men att man inte har kunnat ringa in någon specifik misstänkt.
– Det här är ett oerhört allvarligt brott och vi är förstås inte nöjda med att vi inte kom längre, säger hon.
De flesta bankomater är försedda med kameror, men inte alla och Susanne Hafström beklagar det faktum att det inte är ett krav eftersom det försvårar utredningar av sådana här ärenden.
– Om alla uttagsautomater hade kameror skulle ju dessutom den här typen av brott minska, menar hon.
Förra våren kunde vi berätta om ett liknande ärende. Då dömdes en person, anställd inom kommunens hemtjänst, för bedrägeri efter att ha handlat saker till sig själv för tusentals kronor med en hemtjänstbrukares bankkort.
Inte heller då, trots en dom, fick den drabbade någon ersättning.
Enligt Kronofogdemyndigheten hade den brottsdömda inte några utmätningsbara tillgångar. Försäkringsbolaget gav i sin tur beskedet att försäkringen inte gällde vid förlust på grund av att någon utan tillåtelse har använt konton, kort eller abonnemang. Och från Brottsofferjouren fick familjen veta att ersättning främst ges för personskador och kränkning.
Inte heller kommunen ersatte den drabbade.
Enligt SKR, Sveriges kommuner och regioner, är kommunen som arbetsgivare inte skadeståndsskyldiga. Det kan de bara bli om en medarbetare gjort fel i samband med något man förväntas göra i tjänsten.
– Det är den individuella brottslingen och inte arbetsgivaren som är ansvarig för brott som en individ begår, sade socialchef Joakim Nyman i en intervju med oss efter händelsen.