Karl Larsson och sambon Anna Zetterholm flyttade till Ukna på prov, då deras dåvarande arbetsgivare tillät distansjobb. Förskolan några hundra meter från hemmet bidrog till att de stannade.
Karl Larsson har sett ett hopp för landsbygden under pandemin. Särskilt i Ukna, där befolkningen faktiskt växt. Nu föreslås Ukna förskola utredas för nedläggning, i barn- och utbildningsnämndens sparförslag. Det skulle spara 600 000 kronor om året.
– Sparar kommunen in på förskolor kommer det både leda till minskad inflyttning och ökad utflyttning. Vad blir de långsiktiga ekonomiska effekterna av det?
Han och sambon Anna flyttade till Ukna på prov då deras dåvarande arbetsgivare tillät distansjobb. Förskolan några hundra meter från hemmet bidrog till att de stannade. Nu är de båda involverade i ortens lanthandel.
– Vi vill bo och verka här. Det vore uppfriskande om kommunen vågade visa samma framåtanda som våra arbetsgivare.
Han tycker att det är en "stenåldersmentalitet" att avveckla landsbygdsskolor, med tanke på hur pandemin förändrat arbetslivet. Man måste inte längre pendla till jobbet. Varför ska man behöva pendla flera mil för att lämna barnen på förskolan? Frågar han sig.
– Det ligger inte i tiden.
Förskolan i Ukna har tretton barn och tre fritidselever inskrivna. Gränsen för en bärkraftig verksamhet är femton barn.
En positiv effekt av större förskolor är att barnen får fler utmaningar och tillfällen för relationellt lärande.
– Vi ser snarare motsatsen. Det är en fördel för barnen att vistas i en liten grupp med ett stort åldersspann, och tryggt att det är en familjär känsla, säger Karl.
Karl Larsson erkänner villigt att han är partisk. Han brinner för miljön, distansjobbar, har släkt på orten och barn i förskolan. Men landsbygdsskolors vara eller icke vara är en principfråga, anser han.
Han erkänner villigt att han är partisk. Han brinner för miljön, distansjobbar, har släkt på orten och barn i förskolan. Men han vill belysa att diskussionen är större än så.
– Den gängse uppfattningen här är att all utveckling förläggs i staden, och det är svårt att se vad vi får för kommunalskatten vi betalar. Det vore kul om kommunen stöttade landsbygden, men det minsta vi begär är att inte bli motarbetade.
Han påpekar också den korta framförhållningen. Om beslutet klubbas i november börjar det gälla i januari.
– Det är respektlöst mot barn, föräldrar och lärare. Nu vet vi inte ens om det blir verklighet. Men vad händer om fyra år igen, efter nästa val? Det är tröttsamt i längden. Det behövs ett skifte i hur man ser på landsbygden, säger han.