Leif Persson, Kourosh Tatar, som disputerat inom området ljud- och vibrationsanalys, docent José Chilo och Kjell-Åke Arvidsson, närboende.
Doktor Per Ängskog som har en forskningsbakgrund inom bland annat vågutbredning, signalanalys och instrumentering ingår också i forskarteamet.
I vanliga fall är det lågfrekventa ljud från jordbävningar, meteoritnedslag och vulkanutbrott som José Chilo ägnar sig åt. Han är docent i elektronik, och anställd vid Högskolan i Gävle. Men i tisdags befann han sig i Hjortedstrakten, närmare bestämt vid den nyligen invigda vindkraftsanläggningen i Lervik – tillsammans med ett forskarteam lett av Ken Mattsson, som är professor på Uppsala universitet.
Forskarteamet ska ta fram en ny modell för att beräkna hur mycket ett vindkraftverk kommer låta, som är mer exakt än nuvarande modeller. Den ska också ta hänsyn till fler parametrar, så som väder och vind.
Med sig till Lervik hade forskarna särskilda infraljudsmikrofoner och seismografer, som fångar upp ljudsignaler med väldigt låg frekvens. Sådana ljud som det mänskliga örat inte kan uppfatta, men ändå kan påverka på olika sätt.
– Kopplat till ljudet alstras också vissa vibrationer som vi kan ta emot med seismograferna, berättar José Chilo.
Signalerna kopplas till en dator där de spelas in för att sedan kunna analyseras.
Hur gick mätningarna?
– Vi kan inte säga något om resultaten ännu, eftersom de måste analyseras först. Men så fort vi kom dit gav våra mikrofoner signaler, så där finns ju något. Där finns också ljud man kan höra på långa avstånd, ett swishande ljud. Det fångar inte våra infraljudsmikrofoner upp, utan då använder vi andra mikrofoner.
Innan mätningarna genomfördes hade teamet diskuterat hur de skulle hantera om det blåste ovanligt mycket när de var på plats i Lervik. Det blev dock inget problem, eftersom det blåste "lagom mycket" enligt Jose Chilo.
Nästa steg blir att åka hem och analysera signalerna som sparats på forskarnas dator, och kontrollera att de är relevanta för det som ska mätas. Man rensar bort brus och andra störningar. Till slut omvandlas all information som man samlats in till olika parametrar och värden, som till exempel effektnivå i decibel.
Förhoppningen är att den nya beräkningsmodellen ska vara till nytta för de som jobbar med tillståndsprocesser för nya vindkraftverk, för att få bättre koll på hur de faktiskt kommer att låta i omgivningen – i olika väderlek och temperaturer. Den skulle också kunna användas i planeringen av till exempel nya vägar eller industrier.