Janne Karlsson och Dagmar Scharnberg på resande fot.
Vi berättade nyligen om hur Pelle Liljegren från Gamleby var iväg på sitt livs resa, som chaufför på Rosa bussarna i Afrika.
För Janne Karlsson har dessa resor blivit som ett beroende han inte vill vara utan. Han fastnade redan vid första resan, som var 2014.
Då bestämde han sig ganska snabbt för att åka iväg. Ett förhållande hade tagit slut, precis före jul, och han ville inte sitta ensam över helgerna.
Några år tidigare hade sonen David åkt med Rosa bussarna, så Janne tänkte testa det, och på den vägen är det, som det brukar heta.
Hittills har det blivit elva långresor. Med det menas resor där man är borta i mer än en vecka. Utöver det tillkommer ett okänt antal kortare resor, till exempel till Ullared.
Första gången han åkte dit var för att prova hur det var att sova på taket till bussen, om det skulle funka. På vissa av de längre resorna sover man nämligen under en uppspänd tältduk uppe på taket till bussen, så det kan ju vara bra att veta innan hur det är.
Var och en får en madrass. Sedan lägger man sig där det finns plats. Par får sova intill varandra, men majoriteten som åker på dessa resor är ensamma.
Janne har testat båda varianterna, både att åka själv och senare med sin särbo, Dagmar Scharnberg från Gamleby.
Såhär ser de rosa bussarna ut. Man sover uppe på taket.
Det finns många olika slags resor med Rosa bussarna. Komforten varierar stort.
– Folk har blivit mer bekväma, så det har kommit några resor med bara hotellboende, säger Janne.
Vissa provar det här sättet att resa bara en gång, och konstaterar att det inte är deras grej. Andra – som Janne – blir fast direkt. Sådana som han kallas för "pinkare", av det engelska ordet för rosa, pink.
– Jag brukar säga att vi är som en sekt. Man vill se mera och mera. Och så är det kamratskapet. Man vill iväg igen nästan direkt. När man åker hem, ska nästa resa vara bokad, helst, säger han.
Många av resenärerna håller kontakten även mellan resorna och möts på återträffar och pink-pubar. Där pratar de om – resor såklart.
En kuriositet i sammanhanget är att Janne har blivit så god vän med företagets ägare, Anders Eriksson, att de kallar varandra "brorsan". De började med det eftersom de är så lika att folk trodde att de var bröder.
Anders Eriksson och Janne Karlsson har blivit goda vänner.
Mellan resorna jobbar Janne "25 timmar om dygnet" som elektriker i det egna företaget El-Styrkan i Gamleby AB, och sparar ihop till nästa resa.
– Eljobb finns hela tiden, konstaterar han.
Ibland får han rycka in och hjälpa till, när han är ute och reser, om det är något elfel på bussen.
Det är en gammal yrkesskada att han även går runt och kollar elinstallationer, när han är ledig. Till exempel på hotellrum.
Men han är inte en sådan som måste ha med sig svenska matvaror, när han är på resande fot. Däremot har han kommit på att det kan vara bra att ta med sig riskakor.
– De är lätta, och så blir det plats för souvenirer på hemresan, säger han glatt.
Janne Karlsson med Himalaya i bakgrunden.
En resa som han minns mer än andra var den andra långresan han gjorde. Den gick till Rwanda och Uganda i Afrika. Ett oförglömligt minne var när de gick upp i bergen för att se på gorillorna.
– Skulle jag göra om en resa, skulle det vara den. Men man vill ju se nytt hela tiden, så det blir det nog inte, säger han.
Vart skulle du åka, om du bara fick göra en resa till?
– Peru och Inkaleden, svarar Janne direkt.
Men nu blir det nog inte bara en resa till för Janne, som redan har bokat in sig på en resa till Kuba, ihop med Dagmar.
En vacker vy från Marocko.
Alla vägar är inte lika fina på resorna. Bilden är från Pakistan.
Sikhernas gyllene tempel, som ligger i Amritsar i Indien.