Oppositionspolitikerna Marcus Fridlund (S) och Klara Björkum (S). Marcus Fridlund säger att frågan om den pedagogiska omsorgen även kommit upp under hans tid som ordförande i Barn- och utbildningsnämnden (S), men att han "valt att stå upp för de löften vi gett till landsbygden".
I måndags beslutade kommunstyrelsen att den fritidsliknande verksamheten – pedagogisk omsorg – i Almvik, Totebo och Blankaholm kommer upphöra från höstterminen 2024.
Den likadana verksamheten i Odensvi och Ukna går samma öde till mötes. Barn- och utbildningsnämnden gav under tisdagen grönt ljus till avvecklingen, och rekommenderar att kommunstyrelsen ger samma besked.
Från och med höstterminen 2024 är barnen hänvisade till fritidshemmen på sina respektive skolor.
Besluten innebär ingen besparing, och majoritetspolitikerna vill inte spekulera i vad det kan få för konsekvenser.
Ett slutgiltigt beslut för Almvik, Totebo och Blankaholm tas på nästa fullmäktige, den 18 december, och majoriteten är ense:
– Vi har valt att ha ett läroplansfokus och ett elevfokus. En blandning av olika verksamheter är inte bra för någon, säger Andreas Billtorp (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, och fortsätter:
– Jag vill inte spekulera i konsekvenserna, men det är inget unikt att behöva skjutsa runt sina barn om man har flera stycken. Det gör många vårdnadshavare dagligen, både på landsbygden och i staden.
Ulf Nilsson (L), vice ordförande i kommunstyrelsen, påpekar att det är ett fåtal barn som påverkas:
– När vi pratar samhällsekonomiska konsekvenser ska vi komma ihåg att det rör 2 eller 3 barn per ställe, och att det finns föräldrar som redan idag får livspusslet att fungera.
Oppositionen hade nämligen velat se en utredning av de samhällsekonomiska konsekvenserna.
Elever som går i grundskolan har rätt till skolskjuts till och från skolan. Det är dock inte möjligt att få skolskjuts till eller från fritidshemmet. De menar att flerbarnsföräldrar med barn på landsbygdsförskolor kommer placera dem på förskolan där det äldre barnet går i skolan, för att slippa åka till flera ställen.
– Då urholkar man förskolorna på landsbygden och tvingar fram en stängning i framtiden när barnunderlaget blir mindre, säger Marcus Fridlund (S).
Även flera berörda föräldrar vi pratat med oroas för att boende på landsbygden, som bor eller jobbar långt från barnens skola, känner sig tvungna att gå ner i tid på jobbet för att barnen ska slippa vara ensamma hemma efter skolan.
– Beslutet är oklokt särskilt eftersom verksamheten fungerar väl och avvecklingen kan leda till ökade kostnader för skolskjuts, menar Klara Björkum (S), i barn- och utbildningsnämnden.
Oppositionen fick dock inget gehör förmen samhällsekonomisk analys. I barn- och utbildningsnämnden passades frågan vidare till kommunstyrelsen. Och i kommunstyrelsen ingick inte en analys i beslutet.
– Vårat uppdrag är att fokusera på barnen. Självklart kommer familjer behöva förändra sina rutiner, men jag ser ingen risk att förskolor urholkas, säger Hjalmarsson (M).
Enligt tjänstemännen innebär beslutet flera fördelar – eleverna får spendera hela sin skoldag på samma ställe, de kommer få möjlighet att följa fritidshemmens läroplan, och de kommer få vara med jämnåriga elever.
Majoriteten påpekar att beslutet inte är någon besparing – utan en satsning på kvalité och likvärdighet. Att äldre barn får stanna kvar på småsyskonets förskola efter skoltid är en lösning som infördes när många landsbygdsskolor lades ner runt 2013.
– Då var det ett stort ingrepp, och en lösning vi gjorde för att lindra den påverkan det skulle få. Nu ser vi att kvalitén i verksamheten har påverkats, säger Hjalmarsson (M).