Nu kommer nedläggningsbesluten av skolenheter steg för steg. Häromveckan meddelades att nattomsorgen stängs och i veckan beslutades att Gullvivans förskola i Västervik läggs ned.
Det senare beslutet kom snabbare än väntat, åtminstone om man får tro oppositionen som häpnar över att beslutet fattades i barn- och utbildningsnämnden och inte togs vidare till fullmäktige. Var beslutet fattas ändrar inget i sak eftersom majoriteten är densamma, men ett beslut i fullmäktige blir mer genomlyst och fordrar en debatt i frågan.
Det är inte nämnvärt förvånande att oppositionen gärna vill ha så mycket rabalder som möjligt och att majoriteten helst vill ta snabba beslut utan debatter. Noterbart är hur som helst att barn- och utbildningsnämndens ordförande Andreas Billtorp (M) säger att ett nedläggningsbeslut för en enhet på landsbygden definitivt skulle tas i fullmäktige.
Efter beslutet om nattomsorgen har en medborgare lämnat in ett E-förslag om att utreda en upphandling, så att privata alternativ kan fortsätta driva nattis efter att kommunen lagt ned enheten. Tanken är välvillig. Men det är inget som nämndens ordförande visar något större intresse. Det går att förstå. Kommunen skulle få betala för nattis även om en privat aktör driver det. Att lägga ned den kommunala enheten av ekonomiska skäl och därefter betala ungefär samma pengar på en privat drift vore föga rationellt.
Genom att stänga nattis, omöjliggör man i praktiken att engagerade föräldrar och nattarbetande familjer går ihop och löser driften på egen hand.
Här finns ett principiellt problem som dessvärre gäller alla eventuella nedläggningar av skolor, förskolor och fritidshem. Och där konsekvensen blir så mycket värre. När kommunen meddelar att deras skola eventuellt ska läggas ned tänker sannolikt en del föräldrar och lokala eldsjälar på landsbygden att då får vi väl driva den själva. Men skulle man lyckas få tillstånd att driva en skolenhet eller ett fritidshem så är det även här kommunen som betalar för verksamheten i form av skolpeng och fritidshemspeng.
En ansökan om fristående fritidshem godkänns av kommunen. Här har kommunen hela makten över nya fritidshem. En ny skola beslutas av Skolinspektionen, men ansökan behöver tillstyrkas eller avstyrkas av kommunen vilket kan vara avgörande för beslutet. Särskilt stor roll spelar det om kommunen hävdar att den övriga skolstrukturen i kommunen blir lidande om man startar en ny skola.
När majoriteten lägger ned skolor av ekonomiska skäl för att strukturen är för omfattande så är det högst osannolikt att de vill godkänna eller tillstyrka privata skolor, förskolor eller fritidshem på platsen. Det innebär att om de lägger ned en skola på landsbygden så gör de inte bara det. De omöjliggör dessutom i praktiken en skola på platsen även i framtiden.
Det vore önskvärt, ja närmast självklart, att majoriteten meddelar sin inställning till framtida privata alternativ för varje enhet de beslutar att lägga ned. Såväl av praktiska skäl så att föräldrar vet vad de ska förvänta sig. Som av ren hederlighet.
Vi ska inte räkna med några positiva besked från kommunen i dessa frågor. Om det ens kommer några besked. Tystnad ska tolkas som att privata alternativ är omöjliga efter att kommunen lägger ned sina skolenheter.
Att dra in offentlig service och lämna landsbygden åt sitt öde vore tillräckligt illa. Att omöjliggöra att landsbygden klarar sig själva vore etter värre.