Stig Eriksson, tack för ett bra inlägg med substans. 

Under min skoltid fick vi lära oss att hög inflation leder till hög sysselsättning, medan låg inflation leder till arbetslöshet. Dock gäller inte detta lika enkelt idag. Kan detta bero på att vi lever på och konsumerar fiktiva eller lånade pengar. Det sägs att finansinspektionen bara har kontroll på mindre än 10 procent av våra pengar.

Spekulationen som görs och gjordes under den senaste lågränteperioden var att betala en låg ränta med försumbar amortering. Dock urholkade inte inflationen låneskulden i så snabbt tempo som önskats samtidigt som allt fler började låna alltmer. Slutsatsen blev att totala skulden ökade och blev gigantisk med försumbar amortering. Omvärlden såg naturligtvis detta och värdet på svenska kronan urholkades och våra pengar blev mindre värda och inflationen var här. Detta drabbar som alltid de med minst marginaler och ingen fast egendom, genom framförallt prishöjning på dagligvaror.

Istället för att tvinga in dem med höga lån att betala av sina lån höjde bankerna sina utlåningsräntor till en förhållandevis låg nivå historiskt sett. Därmed ökade vinsterna för bankerna och andra finansiella institutioner. De drabbade blev de med inget fast kapital eller sparande det vill säga som vanligt de med minst medel i samhället.

Vad händer härnäst? Svårt att gissa, men bankerna kommer inte frivilligt att ge bort sina pengar trots att de för inte alltför lång tid sedan fick hjälp och medel av staten för att rekonstruera sina banker.

Den nya växande ojämlikheten är att kommuner och regioner lånar upp alltfler miljarder. Västervik har i närtid fattat beslut om ny idrottsplats värde en miljard, reningsverk knappt en miljard, smyggenomförande av en södra infart cirka en miljard och öppnande av en ny vattentäkt vid Edsåsen cirka en miljard. Västervik är en kommun i raden av kommuner med likartad planering och ekonomi. Samtidigt har vi kommuner som sänker skatten med viss regelbundenhet. Det finns naturligtvis många orsaker men främst beror det på befolkningsstrukturen. Många kommuner i Norrlands inland klarar bara av och knappt det som lagen kräver. De som drabbas är de som bor i glesbygdskommuner med hög skatt, låg lön och inget fast kapital. 

Vad händer om inte kommuner, staten och regionerna tar ett samlat grepp? Det är inte en "tiotusenkronorsfråga" utan en "enmiljonsfråga" (beroende på inflationen). I maj 2018 ställde jag en fråga till ekonomer och styrande i kommunen på kommunfullmäktige i Totebo vid diskussion om nya idrottsplatsen angående hur höga lån man kan och bör ha i Västervik och fick naturligtvis inget svar.

Marknaden kommer inte att vika ned utan kräver hela tiden ofantliga vinster. Det sanktionerade offentliga kedjebrevet drabbar alltid de minst bemedlade. Dock kan det bli så att bankernas girighet skapar en lågkonjunktur och de medborgare med minst marginaler tvingas gå ifrån sina fastigheter, som de inte äger utan det gör i verkligheten bankerna. Skulle detta hända måste staten, det vill säga vi vanliga döingar, gå in och subventionera bankerna igen.