Svar på ledarkrönikan "Vad kommer elithockeyn att kosta skattebetalarna?" den 22 april.
Ska en elitserieklubb satsa på något annat än sin egen slagkraft som lag för att vinna matcher – svar ja. Ska en kommun satsa skattemedel för att unga ska ha en ökad chans att lyckas som individer när de växer upp – svar ja.
Låt oss utveckla tankarna lite. I dag fylls vi med nyheter om hur unga brottas med låg självkänsla, lågt självförtroende, utanförskap, mobbing etc. Det resulterar många gånger i en flykt i form av användning av alkohol och mycket lättillgängliga nätdroger, langning och prostitution. Följt av en fluga på sociala medier, vi har fått lära oss i dagarna att unga drogar sig med drivgas från hårsprayer – med livet som insats. Att fly verkligheten, göra tokiga saker när man är ung och inte ta in positiva förebilder kan ge bestående men och en låg självkänsla livet ut.
Ett av politikens viktigaste mål är ju att skapa ett tryggt samhälle i stort och försöka öka gruppen med glada och nöjda skattebetalare och på så sätt samtidigt minska behovet av skattefinansierat stöd för människor som inte mår bra.
När vi tänker på att ta hand om unga som har det gått snett för så handlar det oftast om utbyggnad av kapacitet inom ungdomspsykiatrin, behandlingshem – det som vi kallar sekundär prevention. Om vi talar om skattepengars användande så kostar det cirka 10 000 kronor per dag att vara på ett HVB-hem. En heroinist kostar mer än två miljoner kronor per år. Missbruket kostar svenska samhället mer än 150 miljarder kronor per år. Men, varje satsad skattekrona inom detta område är en investering framåt.
Varför vill VIK och kommunen nu lägga pengar på primär prevention i stället?
Jo, av den enkla anledningen att förebyggande arbete och att skapa glada och lyckliga unga är mycket ”billigare” än att ta kostnader när det börjar gå snett i livet. Förutom den lägre kostnaden är det ju helt obetalbart att få fler unga att i större uträckning tro på sig själva och på framtiden. Vi ser detta projekt som kallas TEAM 1217 – att satsa på upp till 600 unga mellan 12 och 17 år som ett lågriskprojekt rent ekonomiskt – för kan vi rädda bara några enstaka ur denna stora grupp från misär så är allt hemräknat i pengar om man ser till alternativkostnaden för vård ovan.
Vad gör VIK speciellt lämpat att driva ett sådant här stort ungdomsprojekt?
Först har det ju skrivits böcker och spaltmeter med inlagor om vad föreningstillhörighet betyder för att samla människor och ge glädje och hopp i vardagen. När vi hänger en klubbhalsduk runt nacken är vi alla lika – oavsett var vi kommer ifrån. Gamla som unga, kvinnor som män, från olika kulturer och länder, från olika sociala grupper – när halsduken åker på kämpar vi för samma sak, i glädje och sorg.
Just en elithockeymatch är ju lite som antikens gladiatorspel. Det sker underhållning runt arenan – musik, ljussättning, läktaraktiviteter, tacklingar, puckar som färdas i 150 km/timmen, mål framåt och mål bakåt, domarinsatser, bortafans etc. Allt som händer skapar mängder med känslor, ansiktsuttryck och inget av detta kan framkallas på samma sätt när man sitter hemma i mörkret och tittar på sin mobiltelefon.
Nu vill vi lyfta de ungas egen kreativitet och på frivillig basis skapa läktartifon, flaggspel, tutor, ramsor, klappor och trumspel. Vi vill skapa en positiv läktarkultur med de unga som bas. Vi kommer att ha en samlingspunkt på vardagar dit man alltid kan komma för att umgås, läsa läxor, spela pingis och exempelvis brädspel. Det kommer att ordnas specialbussar och matchbiljetter för ungdomar inom projektet till vissa bortamatcher – vi kommer att jobba tillsammans med Mejeriet/Kulturskolan och alla organisationer som ungdomar kan tänkas komma i kontakt med. Alla kommer att få ett årskort till säsongens alla hemmamatcher. Motprestationen är att skriva på ett kontrakt att inte använda alkohol och droger under ett år. Kontraktet signeras även av förälder/målsman och av klubbens ledning.
Ledarkrönikan ifrågasätter också lämpligheten i att VIK driver samhällsprojekt med tanke på historier från det förgångna i klubben. Den tanken är helt befogad. Den nya styrelsen i VIK har tagit lärdom i den nya värdegrunden och rollbeskrivningar. Det finns en handlingsplan om avsteg som förebild som ledare/spelare skulle ske i framtiden.
Ledarkrönikan ifrågasätter också att kommunen lägger en miljon kronor på att säkerställa att den nya multiarenan har precis de egenskaper som behövs kanske 50 år framåt i tiden. Jag skulle bli mer orolig om dessa noggranna undersökningar inte genomfördes innan byggstart. Det är viktigt att informera att detta är multiarena, inte bara en isrink. Det kommer att bli ett paradigmskifte för Västervik att kanske kunna genomföra en variant av Visfestivalen även på vintern och då i mycket större skala. Saker som kommer bli möjliga är konserter med stora artister, julshower, kongresser, internationella ishockeyläger på sommaren, nya issporter för Västervik som konståkning och short track, andra sporter som innebandy och basket när stor publik är att vänta. Givetvis kommer elithockeyn och hela ungdomsverksamheten att få helt nya möjligheter med två isytor och då den ena igång året om.
Vi har alla sett i tidningen att Västerviks nya skyline kommer att inrymma kyrkan och snart bredvid denna den nya psykiatriska kliniken som kommer att sticka upp i höjden inom sjukhusområdet. Inom några år hoppas vi att Västerviks skyline kommer att inrymma även den fina mulitarenan – en arena som alla kommer att vara stolta över när den är på plats. Alla kommer nog i framtiden att ha ljuva minnen från denna byggnad som "när jag såg Miss Li live" eller "när VIK gick upp i SHL för första gången".
Vi tror att projektet TEAM 1217 kommer att bli en stor framgång och skapa positiva rubriker. Vi behöver tillsammans ta hand om varandra och ideella krafter och organisationer har en viktig roll, det är tillsammans vi kan skapa framgång.
I alla stora projekt gäller det att först riskminimera och våga förändra och göra annorlunda. När projektet är i gång måste vi utvärdera under dess gång och göra om och göra rätt hela tiden. Inget är statiskt.
Vi är väldigt glada och stolta att en i stort sett enig kommunstyrelse tror på oss som förening och är beredda att ekonomiskt gå i första led. Nu hoppas vi att många vill följa oss på resan att skapa framtidens idrottsförening som en mer integrerad del i samhället.