Politiker – när blev det okej att bryta mot skollagen?

PIRLS studie om läsförmågan bland fjärdeklassare visar att svenska ledande politiker på både nationell och kommunal nivå bryter mot skollagen, menar debattörerna.

PIRLS studie om läsförmågan bland fjärdeklassare visar att svenska ledande politiker på både nationell och kommunal nivå bryter mot skollagen, menar debattörerna.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Debatt2023-06-03 06:13
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Insändaren i VT den 23/5 ”Vad blir priset för att skolan ska vara billig” handlar om en pojke med dyslexi och som inte får den hjälp han är i behov av, för att lära sig läsa och skriva, förutom 40 minuter i veckan med professionell hjälp.

Under maj månad kom PIRLS studie om läsförmågan hos åk 4. De barn som klarade sig bäst hade valt rätt föräldrar med akademisk utbildning. Betydligt sämre gick det för de barn som har lågutbildade föräldrar. Sedan 2001, då svenska elever stod sig bra internationellt, har barn med låg läsförståelse fördubblats och utgör nu 20 procent. Dessa barn är att betrakta som funktionella analfabeter. Den siffran ligger i linje med de 20 procent av eleverna i Västerviks kommun som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram.

Vi kan återigen konstatera att svenska ledande politiker på både nationell och kommunal nivå bryter mot skollagen. Vi frågar oss hur man som politiker kan ta sig den rätten? När är det helt i sin ordning att bryta mot lagar? Skollagen slår annars fast att utbildningssystemet har ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär att alla elever ska ges samma möjligheter oavsett socioekonomisk bakgrund. När det inte sker är risken stor att många elever blir berövade sina juridiska rättigheter och samtidigt tummar vi på våra demokratiska rättigheter när likvärdigheten är satt ut spel. Att alla våra barn inte ska få samma chans i skolan är i allra högsta grad odemokratiskt. 

Trots alla varningar om att svensk skola står inför ett totalhaveri fortsätter raset i utförsbacken på både kommunal och nationell nivå. Vilka kommunala politiker vågar idag kräva att ansvaret för skolan lämnas tillbaka till staten och stå för att kommunerna inte klarar skoluppdraget? Töreboda kommun gjorde det och skolministerns svar visade stor brist på verklighetsförankring. Hon svarade kortfattat att det är ett kommunalt uppdrag. På så sätt överger politiker på högsta nivå våra elever, kommuner och regioner och staten tar därmed inte sitt ansvar för skolan.

Med denna politik berövas våra barn och ungdomar rätten till ett rikt och bra liv. Det kanske finns samband mellan de ansvariga politikernas flagranta brott mot skollagen och gängkriminaliteten i samhället? Skollagen värnar om barnens rätt och fungerar förebyggande. När förebyggande åtgärder minskas ökar exempelvis psykisk ohälsa och kriminalitet. Det här är ingen ny erfarenhet i samhället. Lagen har en gång kommit till för att skydda barnens rätt till utbildning.

Citat från skollagen: ”Alla barn och elever har rätt till ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt. En del elever har också rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd”.

Vi önskar därför svar på varför de ansvariga politikerna i Västervik ger sig själva legitim rätt att bryta mot skollagen.

Boel Runesson, Kenneth Hardy Axelsson, Roy Karlsson, Lars Övling
Tankesmedjan Innsaei