”Man vet vad man har – men inte vad man får” är ett gammalt talesätt som värnar det gamla och invanda och som tydligt tar avstånd från all utveckling och förbättring. Det förefaller också vara Länsunionens (S, C och L) devis för sitt politiska ledarskap.  

I en debattartikel i VT kan vi läsa om hur stolta och nöjda de är med regionens resultat och ekonomi.  

Mycket är bra i vår region och vi imponeras varje dag av medarbetarnas enastående arbetsinsatser, trots tuffa arbetspass, arbetstider och ofta inte de bästa arbetsvillkoren. Vi ser också stora orosmoln. När Länsunionen slår sig för bröstet kring regionens ekonomiska resultat ska vi komma ihåg att dessa består av bra utdelning på börsplaceringar och korta, tillfälliga statsbidrag. Vi har också stora omställningar framför oss när vår befolkning lever allt längre, fler ska få vård och samhället blir alltmer digitalt tillgängligt.  

Dock måste vi vända oss emot det tonläge och den respektlöshet som ledande företrädare visar alla oppositionspartier i regionen. Att skriva att vi ”chansar och höftar” när vi bedriver vårt oppositionsarbete uppvisar en häpnadsväckande attityd gentemot det demokratiska arbetet. Denna ton är genomgående när Länsunionen skriver tillsammans. Vi känner igen den som ett socialdemokratiskt knep för att dölja avsaknaden av egna idéer och reformförslag. Socialdemokraterna vill inte längre utveckla och förbättra. Man vill ha makten och man vill styra. Detta är inte längre ett medel utan själva målet.  

Att sitta i opposition innebär att vara en blåslampa, att bevaka och fördjupa sig i vad som händer i vår region men också andra som är föregångare. Vårt uppdrag är att samtala med medarbetarna inom de olika verksamheterna och förstå hur vardagen ser ut. Vårt uppdrag är att prata med patienter och anhöriga för att förstå vad som fungerar bra och vad som måste förändras. Allt detta sammantaget levererar vi sedan i form av motioner, interpellationer, nämndinitiativ, frågor och våra egna budgetförslag. Det är så en opposition ska fungera. I detta fall bör Länsunionen vara tacksamma för en aktiv opposition som levererar förslag som de sedan kan göra till sina egna.

Det är lätt att kalla oss för ”populister” och att alla våra förbättringsförslag är ”ofinansierade experiment” men då är synen på demokrati rätt grumlig.

Vi tänker dock inte falla in i detta tonläge, utan kommer fortsätta lägga våra öron mot rälsen och lägga förslag som kan utveckla och förbättra hela Kalmar län. Ja, vi vet vad regionen har men vi vet också vad den kan få. Det är dags att städa ut unkna socialdemokratiska maktstrukturer till förmån för transparens och öppenhet för goda förslag, var de än kommer ifrån. Det dags för en ny, lyssnande och demokratisk ledning i länet där makten inte är målet utan endast ett medel för den utveckling vi både behöver och längtar efter.