Urbergsgruppen: "Naturen blir ett öppet sår"

Svar på debattartikeln "Vi boende känner oss trygga med stenbrottets planer" den 12 februari.

Att bryta sten innebär att man förvandlar skog och urberg till ett öppet sår i naturen som aldrig läks, menar representanter från Urbergsgruppen Flivik och Gåsfjärden. Bilden är dock från ett stenbrott på Gotland.

Att bryta sten innebär att man förvandlar skog och urberg till ett öppet sår i naturen som aldrig läks, menar representanter från Urbergsgruppen Flivik och Gåsfjärden. Bilden är dock från ett stenbrott på Gotland.

Foto: Tommy Söderlund/arkiv

Debatt2022-02-16 13:34
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Urbergsgruppen Flivik och Gåsfjärden är en ideell förening för medlemmar som vill stoppa planerna på den storskaliga stenindustri som ansöks från Scandinavian Stone och Nybrogrus. Urbergsgruppen agerar i opinionsfrågor med bland annat Facebooksida och skrivelser till politiker och media samt platsbesök för beslutsfattare.

Vi är dessutom ett antal personer (nästan 200) representerande 93 fastigheter i området som anlitat ett juridiskt ombud för att föra talan mot bolagen. Vi är både permanentboende och fritidsboende. Därtill även fem lokala företag samt tre miljöorganisationer.

Vi anklagas för att förstöra stämningen i byn (Flivik). Det är att säga att man inte får yttra sin mening i en fråga där man påverkas i allra högsta grad. Vårt demokratiska samhälle grundar sig på den rättigheten. Vi har i alla lägen sökt information och hållit oss på en korrekt och hög saklig nivå.  

Ansökningarna handlar om en miljöfarlig verksamhet som ska pågå i trettio år. Verksamheten innebär att man förvandlar skog och urberg till ett öppet sår i naturen som aldrig läks. Det handlar om att låta ett stort antal lastfartyg gå rakt genom Misterhults skärgård och Natura 2000-område. Det handlar om vattnet i Gåsfjärden som redan idag har statusen ”otillfredsställande”. Det handlar om påverkan på våtmarker och friluftsområden såsom Ostkustleden. Insändarens perspektiv är endast utifrån Fliviks by men det här är en fråga som berör området runt hela Gåsfjärden och längs fartygens farled.

Insändaren tycker att vi istället borde haft en direktdialog med bolagen. Den uppfattningen tror vi inte delas av bolagen. Vi har bjudits in av dem till den process som man för i miljömål, det vill säga att yttra oss om samrådsunderlagen och ansökningarna vilka skrivits av deras advokater. Det är precis vad vi gjort och det är den gängse proceduren. Allt annat skulle vara ytterst konstigt, ineffektivt och rättsosäkert.  

Insändaren säger även att ansökningarna inte speglar den verksamhet som bolagen planerar utan snarare skulle beskriva en slags ”topp-nivå” som inte kommer att hända mer än i undantagsfall. Det låter farligt tillitsfullt att räkna med att man i framtiden inte kommer att ligga på tillståndsgivna nivåer. Många saker kan hända – efterfrågan och marknad kan förändras, nya ägare kan komma till – det finns mycket som kan ändras under 30 år.  Att motivera en miljöförstöring med en annan är att gå åt fel håll. Man kan inte motivera utsläpp i Fliviken med att det ändå förekommer undermåliga avloppsanläggningar (som insändaren gör) eller motivera fartygstrafikens påverkan på Gåsfjärden med att det förekommer så mycket fritidsbåtar (som Nybrogrus gör).  

Den verksamhet man nu ansöker om är långt ifrån den småskaliga stenindustri som bedrivits i perioder i Flivik tidigare. Det är dock riktigt att den största oron för boende i Flivik och Adriansnäs och markägare i området är riskerna för grundvattnet då man är beroende av enskilda brunnar och vattenmagasin utan överskådliga planer på kommunalt vatten. Scandinavian Stone ansöker om att få pumpa bort 250 000 kubikmeter grundvatten per år vid full verksamhet. Det motsvarar den årliga vattenförbrukningen för 5 000 personer. Vid dagens verksamhet pumpar man bort cirka 100 000 kubikmeter. Till och med bolagens egna konsulter anser att det inte är uteslutet att brunnar kommer att påverkas. När blir riskerna för grundvattnet överhängande? Hur påverkar kombinationen av klimatförändringarna och täktens uttag våra brunnar i framtiden?  

Adam Dahlberg, Wirum/Kallsebo; Claire Ströberg, Fridhem; Ingmarie Halling, Flivik; Lars Lundberg, Adriansnäs; Peter Norman, Flivik; Petter Frödeberg, Kallsebo; Stefan Lindholm, Djupviken, Hunö