Detta svar vänder sig till Mattias Lantz, forskare på tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet.
Vi är överens om att beteckningen fossilfri inte är ett bra mått på miljövärderingen varken för vind-, vatten-, sol- eller kärnkraft.
Vad jag vill säga med en livscykelanalys gjord av en tredje part i form av ett forskningsinstitut är att resultaten blir transparenta, alltså kontrollerbara, vilket inte är fallet med Vattenfalls partsinlaga. EU kräver idag att vid projektering av en ny reaktor ska en livscykelanalys utföras av en opartisk tredje part.
Därför får och bör vi även fortsättningsvis förhålla oss till vedertagna nyckeltal som kostnad per producerad KWh, både för etablerade anläggningar respektive planerade nya anläggningar och för framförallt för vind-, sol- och kärnkraft.
I dag är det 99 reaktorer i västra Europa som fortfarande har drifttillstånd, men det var inte alla dessa som var i aktiv drift under 2022. Av dessa 99 reaktorer är 87 stycken idrifttagna under 70- och 80-talet. Endast en reaktor är idrifttagen under de senaste 20 åren. Spanien och Belgien har beslutat att stänga alla sina reaktorer före 2035, fem respektive sju reaktorer. Frankrike har tagit beslut att stänga 14 av sina 56 reaktorer före 2035. England har beslutat att stänga fem av sina nuvarande åtta reaktorer i god tid före 2035.
Tre nya reaktorer är under uppförande, en i Frankrike och två i England. Alla tre är kraftigt försenade och med starkt ökande kostnader. Den franska reaktorn, Flamanville 3, var kostnadsberäknad till 3,3 miljarder euro, men är nu uppe i kostnad av 13,2. Under de senaste tio åren har i övrigt inget byggprojekt av en ny reaktor startat i Västeuropa.
Under de närmaste tio åren kommer ägarna av resterande reaktorer, inkluderande även de svenska, att utvärdera hur länge det är tekniskt och ekonomiskt rimligt att driva dessa reaktorer vidare. På samma sätt som skedde för Ringhals 1 och 2.
Det är nu upp till tillståndsmyndigheter, politiker, EU samt reaktorägare att bedöma ifall det är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt rimligt att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Västeuropa.
Jag tror dock att detta beslut är enkelt att fatta på grund av att alternativet vind- och solkraft är betydligt billigare, miljövänligare och snabbare att etablera samt också betydligt mer efterfrågat av investerare och näringsliv. Snabba kraftfulla åtgärder måste också till, både lokalt, regionalt och globalt, avseende motarbetandet av en fortsatt negativ utveckling av allas vårt klimat.
Därför är det viktigt med en snabbt ökad elektrifiering med hjälp av ny sol- och vindkraft tillsammans med ökad produktion av energibärare i form av grön vätgas vilken kan användas både för uppvärmning, i transportsektorn och inom industrin.
I nordvästra Europa torde det vara främst havsbaserad vindkraft som är mest kostnadseffektiv och uppfyller kriterierna bäst.