Torgny Kindh ber om saklighet i energidebatten men gör själv påståenden som bör nyanseras.
Det är korrekt att kärnkraft har klimatpåverkan kopplad till olika delar av livscykeln, som gruvbrytning och bränsletillverkning. Men även sol- och vindkraft har klimatpåverkan från till exempel gruvbrytning och konstruktion. Seriösa livscykelanalyser tar med detta, vilket är fallet för studierna i det underlag som FN:s klimatkommission IPCC använder.
Det är inte självklart att enskilda akademiska studier har högre trovärdighet än de ISO-certifierade studier som vissa kraftbolag gör själva med extern tredjepartsgranskning. Kindh nämner Stanforduniversitetet. Där finns en studie som ofta nämns av kärnkraftmotståndare då den ger hög klimatpåverkan för kärnkraft. Studien har dock flera metodproblem och är inte en livscykelanalys.
I IPCC:s underlag har kärnkraft, vattenkraft och vindkraft ungefär lika stor klimatpåverkan över sina livscykler. Solpaneler ligger något högre men det är inget argument mot dem då det ändå är mycket lägre än för de fossila kraftslagen.
På grund av utsläppen i delar av livscykeln vänder sig Kindh mot begreppet fossilfri för kärnkraft, men då kan vi inte heller använda det för sol- och vindkraft. För att kunna göra det behöver vi få till en omställning av alla steg i de olika kraftslagens livscykler, så att de inte är beroende av det fossila. Det här är väldigt svårt då över 80 procent av världens energiförsörjning ännu är fossil, så det är mycket välkommet om förnybart och kärnkraft kan bidra.
Kindh nämner satsningar på vätgas. Här är det viktigt att komma ihåg att vätgas är en energibärare som måste produceras med hjälp av något energislag. Idag produceras den mesta vätgasen från fossilgas, detta behöver istället ske med vatten som råvara och med förnybart eller kärnkraft som energikälla.
Kärnkraften har minskat i Västeuropa, men Kindhs siffror är fel. Det fanns drygt 90 reaktorer i drift år 2022, inte 64. Sol och vind växer snabbt, men kärnkraft är ännu det enskilt största kraftslaget för elproduktion efter fossilgas. Över hälften av EU-länderna har enats om samarbete för mer kärnkraft fram till 2050. Fossila kraftslag används även i stor grad för transporter, värme och industriprocesser. Att bli av med det beroendet är en stor utmaning, vilket blivit påtagligt i exempelvis Tyskland sedan kriget började 2022. Hur vi klarar den omställningen bör vara vårt fokus, frågan om kärnkraft kan kallas fossilfri eller inte blir då mindre viktig.