Svar på ledartexten: "Varför tjatas det fortfarande om fritidsgårdar?" den 8 juli.
Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Barnkonventionen tillsammans med den ungdomspolitik som riksdagen beslutat ger alla barn och unga i Sverige rätt till en meningsfull fritid. Rapporten Utanförskap och unga från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, är en socioekonomisk analys av värdet när det gäller att satsa på öppen fritidsverksamhet för unga.
Den öppna fritidsverksamheten är oftast gratis för de barn och unga som deltar, och har ofta en avgörande och kompensatorisk roll för ungdomar som kanske saknar vuxna förebilder i sin familj. För många unga i Sverige är fritidsgården en plats där de under fritidsledares uppsikt möter andra unga för att skapa sig bra och meningsfulla fritidsaktiviteter.
Kommuner och andra myndigheter vet vad kostnaden för att driva främjande och förebyggande verksamheter är. Men ofta saknas kunskapen om vad det kostar samhället att misslyckas, när unga personer hamnar i ett destruktivt utanförskap. Därför fokuserar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor den nya rapporten på vad ungas utanförskap på lång sikt kostar.
Tidiga insatser kan bromsa en ung människas resa mot utanförskapet. Förebyggande insatser som gäller ungas fritidsaktiviteter i socioekonomiskt utsatta områden bör ses som en social investering som ger en god avkastning.
Fritidsgårdarna ska vara trygga och utvecklande mötesplatser med bra välutbildade fritidsledare. Det ska inte vara en plats där unga samlas för att planera destruktiva handlingar. Kommunerna har ett viktigt ansvar i att arbeta förebyggande och främjande med unga som behöver trygga vuxna utanför familjen. Vuxna som kan inspirera till att skaffa sig ett fritidsintresse, att plugga klart skolan och finna ett arbete. Fritidsgårdarna ska vara platser där unga känner sig delaktiga i beslut, där de får ett verkligt inflytande och kan få känna framtidshopp.
Rapporten Utanförskap och unga poängterar att det är bra för varje individ och för hela samhället att arbeta förebyggande. Samhället behöver göra allt för att minska lidande, utanförskap och höga samhälleliga kostnader. Det kan i förlängningen leda till minskad gängkriminalitet, vilket är ett aktuellt samhällsproblem.