Svar till "Några få fågelskådare stoppar avverkning efter avverkning"
De senaste 70 åren, sedan kalhyggesbruket inleddes, har en gigantisk omvandling av den svenska skogen från skog till plantager gjorts. I Kalmar län är bara 6,7 % av skogen nu äldre än 120 år. En katastrofal minskning av många arter knutna till gammal kontinuitetsskog har gjort att 1400 arter hotas av kalhyggesbruket och finns nu till stor del endast kvar i skogar som aldrig kalhuggits. Samtidigt är fastlandsdelen av Kalmar län sämst i landet på att ge formellt skydd för skyddsvärdsvärd natur. Endast 1,6 % har ett sådant skydd.
Nedan följer en nerbantad version av det svar som vi skickade när vi tackade nej till det skogsmöte som Åke Hammarskiöld skriver om. Han hävdar i sin debattartikel att knärot är vanlig även i planteringar, ett påstående som saknar allt vetenskapligt stöd. Vetenskapliga forskningsresultat är tydligen ointressanta, liksom viljan att följa gällande lagar och förordningar.
FN.s panel för biologisk mångfald beskrev 2020 hur förlusten av biologisk mångfald är ett lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringarna. 2023 utvärderades i en fördjupad utvärdering ett av Sveriges miljömål - Levande skogar av Skogsstyrelsen som då konstaterar " Miljökvalitetsmålet Levande skogar är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ.
I "Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer - rödlistade arter i Sverige 2020" skriver SLU Artdatabanken om orsakerna till rödlistning "Två övergripande faktorer dominerar - avverkning och igenväxning. Avverkning har stor negativ påverkan på fler än 1400 arter,…”.
Mot bakgrund av detta har det både på EU-nivå och nationell svensk nivå stiftats lagar för att motverka denna mycket negativa utveckling. Lagstiftningen som finns på plats, i Sverige främst miljöbalken och artskyddsförordningen, skulle om den följdes vända förlusten av biologisk mångfald i skogen. Problemet är att den inte följs av skogsägare och skogsföretag. Vi har till exempel inte i något fall sett att inlämnade avverkningsanmälningar levt upp till miljöbalkens kunskapskrav. I mängder av avverkningar har höga naturvärden spolierats i strid med artskyddsförordningen.
Vi har som privatpersoner och som företag skyldighet att följa de demokratiskt stiftade lagarna, vare sig vi gillar eller ogillar dem. Likaså har vi en skyldighet att förhindra brott och anmäla brott som kommer till vår kännedom. Det är rent ut sagt bedrövligt att vi ideella som vill värna och slå vakt om den biologiska mångfalden ska behöva ge oss ut och inventera kontinuitetsskogar, för att om möjligt förhindra artskyddsbrott!
Det är så enkelt att följdes lagarna av skogsbrukets företrädare och tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen, skulle våra inventeringsinsatser vara överflödiga.
Vi hoppas verkligen att den massiva och penningstarka lobbyverksamheten som pågår från skogsindustri, politiker och markägare (indoktrinerade av skogsindustrin) för att försvaga artskyddsförordningen misslyckas, så att kommande generationer får uppleva riktiga skogar och inte bara gran- och tallåkrar!
Magnus Kasselstrand
Larsgunnar Nilsson