Hur ska vi lyfta Västervik ur "kunskapens jumboplats"?

"På vad sätt skulle skolkvaliteten förbättras genom att utreda skolstrukturer?" Det undrar tankesmedjan Innsaei, som reagerat på artikeln "Oro över skolnedläggningar har påverkat eleverna".

Tankesmedjan Innsaei, Kenneth Hardy Axelsson, Boel Runesson, Lars Övling och Roy Karlsson menar att artikeln "Oron över skolnedläggningar har påverkat eleverna" visar att det är illa ställt i kommunens skolor.

Tankesmedjan Innsaei, Kenneth Hardy Axelsson, Boel Runesson, Lars Övling och Roy Karlsson menar att artikeln "Oron över skolnedläggningar har påverkat eleverna" visar att det är illa ställt i kommunens skolor.

Foto: Anna Persdotter

Debatt2024-02-16 21:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på artikeln "Oro över skolnedläggningar har påverkat eleverna".

Artikeln i lördagens tidning bekräftar med all tydlighet hur illa ställt det är i Västerviks kommuns skolor. Andreas Billtorp pratar om att utreda skolstrukturer? En struktur betyder bland annat uppbyggnad i ett sammanhang mellan delar och helhet och deras förhållande till varandra. På vad sätt skulle skolkvaliteten förbättras genom att utreda skolstrukturer?

Kan det hjälpa mot att 250 elever har för stor frånvaro, eller att 50 procent av lärarna inte anser att de har möjlighet att ge barn den hjälp de behöver?

"På grundskolan finns det ganska bra möjligheter att identifiera vilka behov eleverna har". Är det så när en dyslexiutredning som tidigare gjordes år 4-5 nu ska göra först när barnet har fyllt 16 år? På vad sätt hjälper det ett barn som redan i årskurs 1 har stora läs- och skrivsvårigheter? Utredningar för läs- och skriv ska ske på lågstadiet och det står i våra gemensamma styrdokument att barn ska ha stöd så tidigt som möjligt, redan i förskoleklass. Att den situationen uppstått beror på politiska beslut, där utbildning inte prioriteras. Under åren har man tagit bort nödvändiga specialkompetenser och lämnat läraren helt ensam i klassrummet.

Genomgående är förvaltningens rektorer oroliga för att de inte kan ge alla elever det stöd och den stimulans som barnen behöver och det har pågått i många år.

Andreas Billtorp säger också att "Vi kan jobba med tillgängliga lärmiljöer i klassrummet". Vad betyder det? Det normala i en klass idag är att läraren är ensam med minst 25 elever och ska ge barn med läs- och skrivsvårigheter det stöd som de behöver, likaväl som att alla duktiga elever också har rätt att utvecklas så långt som är möjligt, efter var och ens förutsättningar. Nu har hälften av lärarna i kommunen sagt, trots rådande tystnadskulturer, att de inte fått de förutsättningar som krävs för att kunna följa skollagen. Finns det några lärmiljöer i klassrummet som inte används, eller som vi inte redan jobbar med?

"Västerviks niondeklassare hamnar på en på en placering i nedre mittenskiktet, jämfört med resten av Sverige”". Det är alarmerande och inget att vara stolt över. För att komma tillrätta med detta finns bara en möjlighet, man måste investera i barnens framtid, inte ta den ifrån dem.

Om vi utgår ifrån det låga kunskapsresultatet från årskurs 9 och lärares och rektorers oro för barnens situation är risken stor att de 20 procent av eleverna som redan slås ut efter årskurs nio tenderar att bli större.

Den enda som verkar förstå vad som behövs är en politiker i oppositionen som anser att staten måste ta ett större ekonomisk ansvar. Tycker du Andreas Billtorp att statsbidragen är tillräckliga?

En målsättning i kommunen är att öka inflyttandet, men utan nödvändiga resurser kan vi inte lyfta Västervik ur en "kunskapens jumboplats". Fortsätter vi sedan med att driva lågprisskola kommer Västervik snart att vara en oattraktiv plats att flytta till. 

Tankesmedjan Innsaei

Boel Runeson

Kenneth Hardy Axelsson

Lars Övling 

Roy Karlsson