I juni röstade Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Westervikspartiet och Liberalerna igenom en budget med kraftiga nedskärningar inom skola, förskola samt fritidsverksamhet. Socialdemokraterna föreslog ett budgetalternativ där nedskärningar inte behövdes. Majoriteten valde ändå att gå vidare på sin nedläggningslinje.
De senaste månaderna har både boende på landsbygden såväl som i Västerviks stad protesterat intensivt mot nedskärningarna. För några veckor sedan tvingades majoriteten därför backa i sina planer på att lägga ned dessa landsbygdsskolor. Det är en stor seger, men nu kommer det nya kallduschar.
Majoriteten har fortfarande inte sett till att landsbygdens skolor får de resurser som krävs. Ska man ha skolor på landsbygden så behöver verksamheterna få resurser att kunna göra en bra skola. Det gör man inte genom att säga upp stora delar av personalen. Och nu kommer nästa smäll – vid kommande nämndmöte den 21 november ska det beslutas om möjliga nedläggningar av landsbygdens förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Totebo, Odensvi, Ukna, Blankaholm och Almvik.
Hur nämnden ska besluta i ärendena är oklart. Kanske kan påtryckningar från kommuninvånarna påverka besluten? Socialdemokraterna vill ha kvar verksamheterna på landsbygden, det är i alla fall säkert. Nedläggningar av förskolor och fritidsverksamhet får minst lika negativa konsekvenser för de boende på landsbygden som skolnedläggningar. Det drabbar barnfamiljer, den gröna näringen och möjligheten att bo i hela kommunen.
Vi ser att det ger effekt att vara påhittiga och högljudda. Folk i Västerviks kommun har arrangerat skoltaxi för politiker, skrivit insändare och mejl, väckt frågor i fullmäktige och mobiliserat i tidningar och på sociala medier. Nu måste vi alla fortsätta det arbetet för att få majoriteten att backa även i kommande nedläggningsbeslut samt öka upp budgeten så att verksamheten blir möjlig att bedriva.
Sverigedemokraterna publicerade nyligen en debattartikel ”Glada över att ha gjort skillnad för landsbygdsskolorna” där de inte helt ödmjukt tackade sig själva för att landsbygdens skolor finns kvar. Vi socialdemokrater menar dock att SD inte bör ge sig själva medalj för att först rösta igenom en nedläggningsbudget men sen tvingas backa när medborgarna i kommunen protesterar. Om någon ska ha medalj så är det de protesterande medborgarna.
Men det är inte förvånande att borgerliga partier gärna tar chansen att försöka lägga ned fungerande kommunal välfärd. En minimal kommunal service till medborgarna tycks vara en grundläggande idé inom den borgerliga och konservativa ideologin. Var och en ska lösa sin egen välfärd.
Den socialdemokratiska idétraditionen däremot bygger på att det offentliga organiserar välfärden och att denna välfärd ska finnas tillgänglig för alla medborgare. Grundtanken är att det finns ett gemensamt intresse av att alla medborgare i kommunen ska ha tillgång till god välfärd som möjliggör ett gott liv för alla. Inte bara de i centralort med mor- och farföräldrar som alltid är redo att passa barnen.
Ett starkt samhälle byggs när välfärden fungerar för alla medborgare!