Det är konsekvensen av majoritetens budget. Därför kan vi läsa en debattartikel från BUN:s ordförande Andreas Billtorp där argument radas upp för varför det ”måste” läggas ner enheter.
- ”Det är svårt att rekrytera behörig personal.”
Lärarbristen i Sverige är allmänt känd. Svårigheter att rekrytera behörig personal är inget specifikt landsbygdsproblem, snarare ett utbrett samhällsproblem. Villkoren för lärare har under decennier försämrats med dålig löneutveckling och en ännu sämre utveckling av arbetsmiljön. Här vilar ett tungt ansvar på både stat och kommunen för ett hållbart lärarliv oavsett var man jobbar. - ”Dålig dynamik – färre interaktioner”
I dag har många barn för många interaktioner under en dag. Det finns en anledning till att Skolverket har rekommenderade gränser för barngrupper i förskolan. På små skolor behöver barnen umgås med varandra över klassgränser för att ha fler kompisar på rasten, man kan behöva jobba över klassgränserna för att skapa dynamik (exempelvis vissa gruppuppgifter). Det finns lösningar på de svårigheter som kan uppstå. Det finns också fördelar med att vara färre t ex att läraren hinner se alla elever. Det är inte ”antingen-eller-perspektiv” på gruppstorlekar utan man kan nyansera bilden. - ”Förändringar där "elevens val" tas bort – det kräver mer lärartjänst”.
När 60 minuter (på mellanstadiet) elevens val försvinner och istället läggs på matte, SO- och NO-ämnen så blir det varken mer eller mindre lektionstid. 60 minuter är fortfarande 60 minuter och en undervisande lärare behövs oavsett. - ”Matematiksatsningen TRR försvåras av små klasser”
TRR är en metod bland många. Det finns inget i läroplan eller skollag som säger att man måste använda sig av den. Frågan är hur lämpligt det är att från politiskt håll eller tjänstemannahåll bestämma undervisningsmetoder i klassrummen. Lärarens yrkeskunnande och kunskap om elevgruppens behov avgör bäst hur man gör. - ”Tilldelning av elevhälsoresurser blir för liten där skolan är liten”.
Det har varit för lite resurser till elevhälsa under många år på alla skolor, stora som små. Det är en konsekvens av resursfördelningssystemet. Hur elevpengen ser ut påverkas bland annat av fördelningsprinciper mellan kommunal och privat (vinstdriven) verksamhet. Om man lade mer energi på att rätta till bristerna där skulle problemet med för liten och dåligt utformad elevpeng vara betydligt mindre och skolan skulle fungera mer som det är tänkt oavsett storlek. - ”Det går åt mer personal på mindre enheter.”
Det kostar att vara en landsbygdskommun med ambitionen att få fler invånare som bor utanför Västervik och Gamleby (kommunens egen vision). - ”Läroplanerna är och blir mer detaljerade.”
Ja, det gör det komplicerat om man måste blanda klasser i alla ämnen hela tiden. Jag hänvisar till ovanstående; landsbygdskommun med visioner kostar.
Det finns alternativ till nedläggningar och uppsägningar. Det går att prioritera annorlunda, det bevisas av att det fanns flera olika budgetalternativ där det inte sparades på förskolor/skolor. Budgetar som inte leder till uppsägningar. Kommunen verkar även göra ett litet plus budgetmässigt, trots det för tillfället svåra omvärldsläget. Utöver detta får kommunen ett extra tillskott i form av statsbidrag.
Att tvinga fram nedläggningar eller uppsägningar under här förutsättningarna visar att det inte handlar om vad man måste göra. Det handlar om vad man vill göra.