Barnens skolgång går inte i repris

Svar

Det är inte valfritt att följa skollagens formuleringar om att ta hänsyn till elevernas skilda behov utan det ska göras, oavsett kommunernas ekonomi, skriver debattörerna.

Det är inte valfritt att följa skollagens formuleringar om att ta hänsyn till elevernas skilda behov utan det ska göras, oavsett kommunernas ekonomi, skriver debattörerna.

Foto: Alexander Olivera/TT

Debatt2023-10-08 14:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på Andreas Billtorps debattartikel "Alla skolans problem går inte att lösa med mer pengar".

Vilka problem menar Billtorp att skolan kan lösa utan pengar? Hur ska Västerviks kommun exempelvis kunna rekrytera kompetenta förskollärare, grundskolelärare, gymnasielärare och annan specialkompetens som behövs i skolan, utan pengar? Vilket redan idag är svårt, då vi tillhör en kommun som har de lägsta lärarlönerna.

Hur ska vi se till att barn med särskilda behov som dyslexi/NPF-problematik får sina behov tillgodosedda, utan pengar? I dessa fall krävs det specialkompetens som inte är gratis.

Nej Billtorp, skolan löser inte alla sina problem med enbart pengar, utan det krävs mycket mer än så. Pengar är en viktig förutsättning, men det krävs också en djupare kunskap om skolans innehåll och behov, både på kommunal och nationell nivå. Våra rikspolitiker måste som första steg, se till att kommunerna får tillräckliga resurser så att kommunen kan uppfylla de styrdokument som staten har beslutat om. Det betyder att statsbidragen måste öka över sikt varje år så att kommunerna i Sverige ges möjligheter till att återigen bygga upp en skola med en hög kvalitet. 

De minskade statsbidragen ger inte kommunen rätt att bryta mot skollagen. Vi har idag i kommunen en mycket alarmerande situation, där 20 procent av eleverna som slutar nian, inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Bland pojkarna är det 25 procent. Det är ett allvarligt tillkortakommande som kommunen måste komma tillrätta med.

Elevernas rätt är klart och tydligt reglerad i skollagen. I paragraf fyra står det följande. ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”. 

Det står inte i skollagen att den ska genomföras om kommunerna har råd. Den ska följas! Barn och ungdomar är vår gemensamma framtid och deras skolgång går inte i repris. Konsekvenserna att skära ned i kommunens utbildningssystem är och kommer att bli kostsamma för både individen och samhället. Det behövs mer pengar till skolan och resurserna måste på ett ansvarsfullt sätt omvandlas till resurser i form av personal, kompetens, kunskap och bildning.

Roy Karlsson, Boel Runesson, Lasse Övling, Kenneth Hardy Axelsson
Tankesmedjan Innsaei