Replik på "Vi måste få tillbaka den vilda laxen på matbord"
Att krögare och kockar som jobbar med mat från havet också är intresserade av hur havet mår är välkommet.
Tillståndet för de svenska haven är dock fortsatt kritiskt, och havsmiljön har långt ifrån god miljöstatus, vilket Havs- och vattenmyndigheten, HaV visat i sin senaste rapport om havsmiljöns tillstånd.
För Östersjöns fiskbestånd ser det inte ljust ut. Stopp råder för yrkesmässigt torskfiske sedan 2019. Även fritidsfisket omfattas av detta stopp.
Nedan bemöter jag kockarnas tre påståenden:
Laxens livsmiljöer måste skyddas så att reproduktionen kan ske på ett naturligt sätt i de mindre vattendragen.
Bland annat tack vare omfattande återställningsarbete i vattendragen och kraftigt minskade kvoter för yrkesmässigt fiske i havet har det svenska laxbeståndet haft en mycket positiv utveckling de senaste 20 åren. Ett tydligt trendbrott noterades under 2023 då det återvandrande färre laxar i flera älvar. Vi undersöker nu anledningen.
HaV har infört begränsningar av fiske både i och utanför älvar med svaga bestånd, bland annat i Ljungan och Ume-/Vindelälven. Allt yrkesmässigt fiske efter lax har fasats ut i områden där det finns risk att fånga lax från svaga bestånd.
HaV arbetar också för en omprövning av vattenkraften i våra vattendrag för att vattenkraften ska få moderna miljövillkor. Det ska ge bättre möjligheter för lax och andra fiskar att vandra.
Det måste finnas rikligt med föda.
EUs fiskeministrar beslutar om kvoter för olika fisken efter vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet ICES samt förslag från EU-kommissionen. Därefter fördelar HaV den svenska kvoten till den svenska fiskeflottan. Över 80 procent av fisket i Bottniska viken bedrivs av Finland.
Efterfrågan på sill/strömming är liten och prisutvecklingen har inte varit gynnsam. Det har gjort att allt mer sill/strömming har gått till fiskmjöl, som använts som foder i fiskodlingar men även som grisfoder. Dessutom är det fortfarande problem med dioxin i sill/strömming.
De rovdjur, och då främst säl och skarv, som utgör ett hot mot laxstammen måste minskas .
För att få friska ekosystem måste man ha fungerande näringsvävar, inklusive rovdjur, predatorer. När fisken minskar blir resultatet att säl och skarv tar en större andel. Fiskpopulationer påverkas även av andra faktorer än predation från säl och storskarv. Det kan vara svårt att separera effekter från säl och storskarv från annan påverkan. Att kraftigt decimera säl och skarv löser inte de storskaliga miljöproblemen.
Kan vi få tillbaka goda möjligheter att äta vildlax i framtiden? Ja, men det krävs ett långsiktigt arbete för att minska klimatförändringarna och utsläppen från land av övergödande ämnen. Vi måste också få minskade utsläpp av miljöfarliga ämnen, minskad exploatering av kusterna och ett långsiktigt hållbart fiske där hänsyn tas till hela ekosystemet.
Mats Svensson, chef avdelningen för havsförvaltning vid HaV