Under en människas uppväxt behöver hon lära sig olika strategier för att lösa de problem hon kommer att stöta på under livet. Individen lär sig lösa problemen själv eller med hjälp av personer som finns runt omkring henne.  När kris uppstår är människor bra på att gå samman och hjälpa varandra. Det är viktigt att vi förstår att vi behöver varandra och att alla människor fyller en funktion i samhället. 

Så är det även i frågan om att ge stöd åt de företag i kommunen som just nu upplever en enorm press på grund av den pågående pandemin. Jag anser att det är skadligt för kommunen och samhället, att som Socialisterna polarisera, snedvrida och skapa motsättningar mellan medborgare genom att ställa välfärd mot näringsliv och tillväxt. Det skadar vår kommun som dessutom har stora utmaningar framför sig och i detta just nu behöver sätta fullt fokus på att öka tillväxten, både när det gäller ekonomi, arbetstillfällen och invånare.  

Västerviks kommun har sedan 1970-talet minskat i invånare, den demografiska utvecklingen visar på att färre personer i arbetsför befolkning ska försörja fler och vi minskar dessutom successivt våra skatteintäkter vilket gör oss mer beroende av statliga stöd. Jag vill istället påstå att näringslivet och välfärden behöver varandra. Utan ett starkt näringsliv eller en kvalitativ välfärd kommer kommunen inte att växa, varken ekonomiskt eller i antalet invånare. Det är viktigt att påminna vilken otroligt viktig funktion dessa företag fyller i vår kommun och för våra medborgare. 

Frågan om att ge stöd och att se över våra taxor och avgifter för företagen, är för oss moderater, både ett kortsiktigt stöd i kris, men är också en långsiktig strategisk fråga om hur kommunen kan öka tillväxten. Men det handlar också om att skapa hopp och tro om framtiden samt möjligheten för människan att utvecklas i ett fritt samhälle där vi bidrar när det går bra och får stöd när det uppstår extraordinära omständigheter. Där vi kan nyttja våra rättigheter, ta del av våra möjligheter, men också bidra med våra skyldigheter. 

Jag vänder mig därför emot att Socialisterna benämner en del av den utsatta branschens (Hotell och restaurang) skatteintäkter med ”ynka fyra procent”. Förutom att fyra procent betyder flera miljoner i skatteintäkter till välfärden, betyder de också mängder med viktiga arbetstillfällen. Inte minst för våra ungdomar som ofta får sitt första sommarjobb inom dessa nu utsatta branscher (hotell, handel, kafé- och restaurang) och jag är säker på att många föräldrar delar min uppfattning kring dess vikt. Dessa branscher fyller också en viktig funktion i integrationsarbetet. Dessutom skapar branschen livskvalitet för våra medborgare samt gör oss mer attraktiva som kommun att besöka samt flytta till. 

För Västerviks kommun är detta en strategisk fråga då besöksnäringen är utpekad som ett särskilt intresse och har med rätt förutsättningar goda möjligheter att bidra till ökad tillväxt. Sedan flera år tillbaka har vi strategiskt gjort stora investeringar för att stärka oss som destination och boendeort. Kommunen behöver fortsätta utvecklingsarbetet samt höja sitt näringslivsklimat, företagen måste känna att trygghet, stöd och vilja finns, men för att lyckas måste också politiken förstå vikten av ett starkt näringsliv. 

Om Socialisterna verkligen menar att man försvarar medborgarnas rätt till välfärd och välfärdsarbetarnas arbetsvillkor samt rätten till arbete och försörjning, borde man också förstå vikten av att alla jobb är lika mycket värda!