Det har gått drygt fyra år sedan Jennie sköts till döds av sin före detta pojkvän på Skyttegatan i Västervik. Och det är inget som undgått Katarina Wennstam.
Vi ses på stadshotellet i Västervik en söndagsförmiddag. Katarina Wennstam är här för att fira sin svärfars födelsedag, men hon har också tagit sig tid att träffa oss.
Vårt samtal kommer att kretsa kring mäns våld mot kvinnor och kvinnors rättigheter.
Katarina Wennstam har under 25 års tid skrivit såväl reportageböcker som romaner om mäns våld mot kvinnor. Just nu håller hon på med kriminalserien Sekelskiftesmorden som utspelar sig i slutet av 1800-talet.
Men vi börjar i Västervik och pratar om Jennie Tholander. Det har gått drygt fyra år sedan Jennie sköts till döds av sin före detta pojkvän på Skyttegatan i Västervik. Och det är inget som undgått Katarina Wennstam.
När Katarina för några år sedan började spela in podden Wennstams vrede var Jennie Tholanders mamma Gunilla en av de första gästerna. Och det här vi också börjar vårt samtal. Om Jennie.
– Fallet har krupit under skinnet på mig. Och stannat kvar där. Utöver det oerhörda lidandet som drabbat Jennies familj så har även Västervik drabbats.
Hon säger att det ganska ofta finns en känsla av att den misstänkte efterhandskonstruerar vad som egentligen hände, och att det även gäller fallet Jennie. Jennies före detta pojkvän dömdes senare för grovt vållande till annans död.
– Jag tycker att man alltid ska fråga sig vad gärningsmannen har att vinna på att säga att det var en olyckshändelse. Om han är knuten till platsen så kommer han säga "Det var jag som höll i vapnet men jag råkade...". Det är väldigt vanligt att det är så.
– Problemet är att vi aldrig kommer att få höra Jennie berätta vad som egentligen hände den där dagen. Och det är väldigt praktiskt för gärningsmannen.
Jennie Tholanders mamma Gunilla var gäst i Katarinas podd Wennstams vrede. "Fallet har krupit under skinnet på mig. Och stannat kvar där", säger Katarina om skjutningen på Skyttegatan då Jennie Tholander sköts till döds.
Katarina Wennstam tycker att rättsapparaten borde ha en mer kritisk hållning och verkligen fundera över varför den misstänkte uttrycker sig på ett visst sätt.
– Jennies fall är unikt, men efter att ha jobbat med de här frågorna i ett kvarts sekel kan jag också se ett mönster. Jag kan se hur samhället förhåller sig till kvinnor som lever i destruktiva relationer och försöker lämna män som vill dem illa. De här strukturerna säger någonting väldigt viktigt om det som är fel.
– Vi lever i ett av världens mest jämställda samhällen och ändå är det farligaste en kvinna i Sverige kan göra i dag att lämna en destruktiv relation, inte att föda barn. Det kan vara, och är oftast, förenat med livsfara.
År 2022 dog tio kvinnor i Sverige av dödligt våld orsakat av någon de hade eller hade haft en relation med, enligt Brottsförebyggande rådet.
– Varje gång en kvinnan blir dödad så borde det tillsättas en haverikommission. Vi skulle aldrig någonsin acceptera den här situationen om det var tio värnpliktiga som dog varje år, eller tio politiker, eller tio poliser. Tyvärr finns det en acceptans: kvinnor som lever med fel man lever farligt, och de får skylla sig själva. Det verkar vara nedärvt i generationer.
Vi lever i ett av världens mest jämställda samhällen och ändå är det farligaste en kvinna i Sverige kan göra i dag att lämna en destruktiv relation.
Katarina Wennstam
Katarina Wennstam håller just nu på att skriva andra delen i sin serie Sekelskiftesmorden och spenderar mycket tid med att läsa gamla historiska dokument från 1890-talet.
– Om en gift kvinna blev misshandlad och ville lämna sin man så var hennes rättigheter i princip nästan noll. Det var till och med så att om en kvinna flydde för att hennes man var på väg att slå ihjäl henne så kunde hon bli hämtad av polis. Hon hade nämligen gjort sig skyldig till brott bara genom att lämna hemmet. Man ska komma ihåg att under den större delen av mänsklighetens historia så har mannen haft laglig rätt att tukta sin hustru med våld.
Katarina Wennstam ger flera exempel. Mannen hade fram till 1860-talet laglig rätt att slå sin fru och han hade rätt att kräva sex ända fram till 1965.
– Jag har suttit med protokoll från kyrkorådet och domkapitlet där det står att prästerskapet sitter och övertalar kvinnor till att gå tillbaka. Om du bara är lite mer foglig, om du bara lyder honom lite mer så ska du se att det slutar. Så säger vi inte längre rakt ut men lite grann är det så i dag också. "Vad gjorde hon för att göra honom så arg", det var uttalat att man frågade kvinnor så förr. Jag tycker att man på många sätt är kvar där i dag också.
Vi i Sverige har på många sätt de mest progressiva och banbrytande lagstiftningarna i världen när det gäller sexuellt våld och kvinnofridsbrott, men lagtext är en sak och attityder är något annat.
Katarina Wennstam
Katarina Wennstam menar att vi har mycket att lära av historien.
– När jag tittar på rättsfall som avgjordes för 150 år sedan så ser jag tydliga trådar till vår tid, i att tro på mannens ord. Vi i Sverige har på många sätt de mest progressiva och banbrytande lagstiftningarna i världen när det gäller sexuellt våld och kvinnofridsbrott, men lagtext är en sak och attityder är något annat. Attityder sitter så oerhört mycket djupare. De sitter i samhällskroppen och i ryggraden på folk.
Hon menar att det än i dag är lätt att fastna vid frågor om vad kvinnan hade på sig för kläder och vad hon hade gjort för att "få honom att tro att hon ville".
– Att man hela tiden landar i frågan "vad har kvinnan gjort för att förtjäna detta".
Katarina Wennstam vill också lyfta fram kvinnor från historien som verkligen gjort skillnad och det gör hon i sin nya kriminalserie.
– När jag läser om de kvinnor som stred för rätten till säker förlossningsvård, till abort, till att rösta i politiska val, rätten att skilja sig. Vilka hjältar de var! Vi borde vara lite mer tacksamma. De kvinnorna var jätteviktiga och jättekända på den tiden. Men i dag är många av dem helt okända. Jag stöter hela tiden på banbrytande kvinnor som har förpassats in i skuggorna. Det är så viktigt att vi förstår att vi inte har fått det vi har i dag gratis. Det skulle kunna tas ifrån oss.
Hon ger Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström som exempel.
– Varför har vi inte sjukhus uppkallade efter henne? Karolina Widerström var otroligt viktig för svensk kvinnomedicin och skrev de första texterna i Sverige om menstruation en dagstidning. Hon skrev om hur man tillverkade bindor och hur man gjorde för att undvika infektioner. Vi tar mycket för givet i dag, men det är på de här kvinnornas axlar vi står på i dag. Vi har så oerhört mycket att lära av historien.
Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare.
Bilden är en avfotograferad målning av en okänd konstnär.
Foto: Bonnierarkivet/Scanpix
Katarina Wennstam vill alltså både vara dåtidens kvinnors röst och nutidens.
– Det finns så många kvinnor vars röster aldrig kommer att bli hörda, antingen för att de är döda eller för att det inte finns någon som lyssnar på dem. Samhället i stort har också en grundinställning att en mans ord ofta väger lite tyngre än en kvinnas ord. Det vill jag förändra.
När Katarina Wennstam nyligen var på besök i Västervik fick vi chansen att prata med henne.
Katarina om...
Så många kvinnor dog 2022: Tio fall av dödligt våld där offer och förövare hade en parrelation vid tidpunkten för brottet eller tidigare. Samtliga tio var kvinnor. Det motsvarar 9 procent av samtliga fall av dödligt våld under 2022, vilket totalt rör sig om 116 fall.
Abort: Fram till 1970-talet var det olagligt med abort i Sverige. Högsta straffet vid förra sekelskiftet var sex års straffarbete för fosterfördrivning.
Kvinnors ekonomi: Det tog lång tid innan kvinnor fick ha ett eget bankkort, berättar Katarina Wennstam. "Det var en kamp på ett halvt sekel innan kvinnor fick rätt att få lönen till sitt konto. Det var ingen självklarhet."
Gigantiskt underkännande: "Under de här 20 åren som jag har jobbat med de här frågorna så är det kvinnor som har blivit utsatta för våld och sexuella övergrepp men som väljer att inte polisanmäla eftersom de känner att det inte är någon idé för ingen kommer ändå att lyssna eller ge dem upprättelse. Och det är ett gigantiskt underkännande av rättsapparaten."
Ofta drömkillar: Katarina Wennstam poängterar att männen som misshandlar, terroriserar och förföljer och våldtar sina flickvänner och fruar inte gör det på första dejten. "Ofta är det drömkillar. Det tycker jag är väldigt viktigt att komma ihåg när det gäller det här skuldbeläggandet. Ingen man slår på första dejten. Det är en normaliseringsprocess."
I slutet av 1800-talet debatterades det friskt. Skulle kvinnor verkligen få cykla. Det kom råd om att kvinnor borde sy in blytyngder i kjolen för att undvika att kjolen åkte upp.
Det tog lång tid innan kvinnor fick ha ett eget bankkort, berättar Katarina Wennstam. "Det var en kamp på ett halvt sekel innan kvinnor fick rätt att få lönen till sitt konto. Det var ingen självklarhet."
Katarina Wennstams första bok i kriminalserien Sekelskiftesmorden.
Katarina Wennstam vill vara en röst för både dåtidens och nutidens kvinnor. "Det finns så många kvinnor vars röster aldrig kommer att bli hörda, antingen för att de är döda eller för att det inte finns någon som lyssnar på dem."