Mattias Strömgren, olycksutredare på MSB, säger att man just nu inte vet vad som orsakat bussexplosionerna i Kalmar län.
Dramatiken var stor i Kalmar län helgen den 25-26 maj i år. Ett år efter den allra första biogasexplosionen i Västervik fattas med kort varsel beslutet att spärra av området kring 56 bussar som står parkerade runt i länet. Försvarsmakten kallades in för att förstöra gastankarna som fanns under bussarna. Bussar som under stor del av året efter den första explosionen gått i passagerartrafik börjar helt plötsligt behandlas som potentiella bomber. Vad var det som hände?
När räddningstjänsten i södra länsdelen meddelade att en del av E22 skulle stängas av uppgav man till tidningen Barometern att ett skäl till att man börjat gå så drastiskt fram var att olyckorna "inte faller inom den förkunskap som MSB besitter vad gäller den här typen av explosioner".
Vad betyder det?
– Explosionerna skiljer sig från de tidigare kända explosioner vi stött på. I Kalmar län har tankarna till synes exploderat helt spontant när fordonen stått still. De har inte varit i trafik, inga vibrationer, inget underhåll. Ingen har rört dem när de exploderat, säger Mattias Strömgren, olycksutredare på MSB.
Han säger att hittills har man kunnat dela upp explosioner med biogasfordon i tre kategorier:
• Mekanisk påverkan. I klartext: Tanken får en smäll, till exempel vid en olycka. Det är inte alltid som explosionen kommer direkt vid olyckan. Det kan ske några minuter efteråt. Det kan också vara så att tanken deformeras och försvagas vid olyckan. Explosionen kommer i samband med att trycket höjs i tanken vid en tankning.
• Korrosion. Det finns några olyckor som orsakats av att plåttankar rostat sönder.
• Brand.
Har ni någon idé om vad explosionerna i Kalmar län kan bero på?
– Nej, det är det som är problemet just. Varken vi på MSB eller någon annan aktör har den kunskapen just nu.
Det är det som är problemet. Varken vi på MSB eller någon annan aktör har den kunskapen just nu.
Mattias Strömgren
Olycksutredare på MSB
Vi talar med ytterligare en expert som ställer sig frågande till orsaken. Tommy Carnebo jobbade längre som brandman med inriktning mot bränder som drabbade el- och gasfordon. I dag arbetar han med frågor som rör bränder i el- och gasfordon på det privata företaget Dafo vehicles. Han säger att han inte blev förvånad när Sveriges radio kom med uppgifter om att tankarna på fordonen inte installerats enligt reglerna.
– En fördel kan vara att då kanske det är en engångsföreteelse med en enskild tillverkare som fuskat. Jag tycker inte att vi ska ha sluta använda biogasbussar, men vi ska definitivt sluta använda den här modellen. Sedan är det beklämmande att det inte funnits kunskap nog att kunna genomföra det här.
– Det här är en ny typ av fordon med annorlunda risk. Inte högre risk, men annorlunda. Då måste man ha kunskap.
Med det sagt så står Tommy Carnebo precis som Mattias Strömgren på MSB frågande till vad som har orsakat explosionen:
– Det sätter ordentliga myror i huvudet på mig.
Han räknar upp några tänkbara orsaker: Om det inte är så att explosionen beror på våld mot tanken funderar han på om det kan vara ett gasläckage. Då skulle ett gasmoln kunna bildas som sedan antänts. Det skulle kunna förklara hur explosionen har inträffat trots att fordonet stått still, men...
– Det som talar mot är att det krävs en brand, men vi har inte sett någon brand, säger Carnebo.
Ett annat spår är om något hänt inne i tanken. Är det något ämne som tanken är gjord av som reagerat? Han funderar även på om tanken skadats av grus och det uppstått försvagning.
– Jag ser tre, fyra olika förklaringar, men jag kan inte peka ut någon och säga "den är det".
Jag ser tre, fyra olika förklaringar, men jag kan inte peka ut någon och säga "den är det".
Tommy Carnebo
Med tanke på att olycksorsaken tycks vara oklar så tycker han att det är märkligt att det inte gjordes någon utredning efter den första explosionen.
– Liksom att man tog fordon i bruk igen utan att invänta någon utredning efter den andra explosionen. Vad hade man för belägg för att göra det?
Efter den andra explosionen lät man ju inte bilarna gå på biogas. Tankarna skulle vara tomma. Då finns det väl inget som kan explodera?
– Enligt den utbildning som jag fått så betyder att mätaren står på noll inte att tanken är tom på gas, utan att den nått det grundtryck som finns i tanken. Då kan det finnas gas kvar.
Kommer de 50 bussarna att kunna tas i bruk igen som du ser det?
– Det är helt och hållet kopplat vilka säkerhetsåtgärder man genomför. Jag skulle inte ta dem i drift förrän det är ställt utom all rimlig tvivel att det inte kan ske igen.
Om du skulle ge KLT ett råd: Hur ska de agera?
– Iaktta försiktighet. Man måste säkerställa att det inte kan hända igen. Hur det ska göras får utredningen visa, men jag skulle inte åka med en buss som har samma gaslösning som de här fordonen.
Tommy Carnebo säger att man kan fortsätta satsa på fordon som drivs på biogas.
– Däremot behöver man bygga upp kunskap internt. Inte minst så att man kan vara säker på att man får de fordon man förväntar sig.
Vem borde ha gjort en utredning? Mattias Strömgren på MSB säger att svaret inte är tydligt, men att ansvaret främst är lokalt. Enligt lag är det bara räddningstjänsten som har en viss skyldighet att utreda, men där sägs bara att räddningstjänsten ska utreda inom rimliga gränser. Om den egna expertisen inte räcker till finns inget krav på att man ska kalla in utomstående till exempel.
– Vi på MSB gör bara utredningar i undantagsfall, säger Strömgren.
Nu verkar den utredning som KLT beställt vara den som alla väntar på.
– De har tagit hjälp av ett specialistföretag som ska hjälpa till med materialanalys och liknande, säger Mattias Strömgren.
Han hoppas att den tillsammans med räddningstjänsternas utredningar ska kunna kasta mer ljus över explosionernas orsaker.
Explosionerna i Kalmar län har fått effekter i Skåne. På bilden ses 13 Fiat Ducato-bussar som står uppställda på ett avspärrat område i Kristianstad. Bussarna har tagits ur trafik efter problemen i Kalmar län. I måndags punkterade försvaret tankarna.
En detalj som många fastnat för är att inför att bussarna skulle gå i trafik i Kalmar län så byttes originaltankarna av stål ut mot komposittankar.
Är komposittankarna mer känsliga för våld?
– Jag är inte den bästa experten på det, men den bild vi har på MSB är att ståltankar är mer motståndskraftiga, till exempel när man kör på hårda föremål. Däremot finns det andra problem med ståltankar. Det har skett explosioner med ståltankar som berott på rostskador, svarar Mattias Strömgren på MSB.
Har explosionerna förändrat er syn på riskerna med biogas?
– Nej, inte i dagsläget. Fordonen som har exploderat är av en väldigt speciell typ. De är ombyggda. Vi ser inte att det finns denna typ av risk med andra gasdrivna fordon.