“När någonting sådant här händer så talar man om att det här är sårbart för er och de här kablarna kan lätt skadas“, säger Peter Mattsson, som ser kabelbrotten som en form av kommunikation.
På morgonen 17 november gick en kabel sönder på botten av Östersjön. Den går från Katthammarsvik till Litauen och är varken den första eller sista som har skadats den senaste tiden. På morgonen den 26 januari gick en annan kabel sönder, som går från Fårösund till Lettland.
– Gotland är ju utsatt. Vi är inte självförsörjande utan vi är beroende av en infrastruktur runt omkring oss, säger Peter Mattsson som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Det finns betydligt fler kablar under vattnet än vad vi känner till
Peter Mattsson
Lektor i krigsvetenskap
De drabbade kablarna är så kallade datakablar för internettrafik. Det finns också elkablar mellan ön och fastlandet för strömförsörjning.
– Det finns betydligt fler kablar under vattnet än vad vi känner till. De här kablarna har olika innehåll och de är en viktig del av infrastrukturen, säger Peter Mattsson och tillägger att det även är en sårbar del.
– Det är egentligen all sådan här viktig infrastruktur som är under vattnet och som motståndare då kan rikta in sig på. Det kan vara olyckor och att de blir utslitna också, men nu har det hänt lite väl många gånger, säger han.
När någonting sådant här händer så talar man om att det här är sårbart för er och de här kablarna kan lätt skadas
Kabelbrotten
Som expert inom krigsvetenskap uppfattar han kabelbrotten som en markering.
– Jag ser det som att främmande makt markerar och om det inte är Ryssland direkt kan det vara sådana som man nyttjar som proxy. Att de gör det på uppdrag av Ryssland, säger Peter Mattsson.
Kabelbrotten utanför Gotland har utretts som misstänkta sabotage och förundersökningen pågår ännu kring den första händelsen i november, då svensk polis och haveriutredare var ombord på det misstänkta lastfartyget. Efter händelsen i januari beslagtogs ett annat lastfartyg som fördes till hamnen i Karlskrona, men utredningen visade att den incidenten inte rörde sig om sabotage utan snarare om brister i utrustning och sjömanskap.
Babords ankare på lastfartyget Vezhen ser skadat ut och saknar arm och fly. Vezhen hade enligt spårningssajter passerat området för den senaste datakabeln som skadades utanför Gotland.
Det går inte att säga med 100 procent
Peter Mattsson
Lektor i krigsvetenskap
– Det går inte att utesluta att det är en olycka och att man är så klantig att man tappar de här ankarna eller vad det nu är som har hänt. Det går inte att säga med 100 procent att det är ett sabotage och en medveten handling, men man tittar mycket på indicier här och det får kustbevakning och polis bedöma, säger Peter Mattsson.
Oavsett om kabelbrotten skedde med avsikt eller inte, så visar de hur kritisk undervattensinfrastrukturen är.
– Handlar det om elkablar kan det även vara ett existentiellt hot, om elförsörjningen bryts dramatiskt, säger Peter Mattsson.
“När det gäller Gotland är vi ju beroende av att ha de här kablarna och att de fungerar”, säger Peter Mattsson, som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Peter Mattsson tror att Natoinsatsen Baltic Sentry, som patrullerar Östersjön gör Gotland säkrare genom att avskräcka från sabotage. “Ja, i det här fallet så skulle jag säga det“, säger han.
Enligt åklagarmyndigheten orsakade Vezhen kabelbrottet på grund av svår väderlek, dålig utrustning och brister i sjömanskap. Fartyget släpptes för en vecka sedan.
Beredskapen
Försvarsdirektören Alf Söderman är chef över samhällsskydd och beredskap på länsstyrelsen. Enligt honom påverkades inte Gotland av de aktuella kabelbrotten.
– Nej, det var ingen trafik vi var beroende av, säger han.
Alf Söderman vill inte gå in på detaljer om hur undervattenssystemet med kablar ser ut runt Gotland.
– Men vi har dem och vi är beroende av dem. Det innebär också att det alltid kommer att finnas en risk för att någonting händer med dem. Det i sin tur innebär att vi behöver ha en beredskap för det, säger han.
Det finns kablar och det är inte bara till Gotland, utan det är kors och tvärs som ett spindelnät
Region Gotland skickade nyligen en skrivelse till regeringens försvarsdepartement, där de bad om statligt stöd för att utveckla en robust lokal infrastruktur med backup-lösningar, ifall den digitala kommunikationen eller strömtillförseln bryts. Enligt länsstyrelsens försvarsdirektör ingår det redan i beredskapen.
– Jag tänker inte kommentera vad som är back-uperna, men vi vill kunna använda alla modeller, allt i från satellitkommunikation, till mobilkommunikation och naturligtvis kabelburen kommunikation. Det är så man bygger ett samhälle robust och det gör vi, säger han.
Det jobbar vi med
Alf Söderman
Försvarsdirektör på länsstyrelsen
I det arbetet ingår även att Gotland blir mer självförsörjande på elproduktion, energilagring och reservkraft.
– Det jobbar vi med. Vi kan inte riktigt som länsstyrelse eller som ö ta ansvar för att skydda kablar eller säkra kablar. Det är inte riktigt vår uppgift, säger Alf Söderman.
“Det är kritisk infrastruktur för Gotland och därmed sagt finns det två aspekter på det. Det ena är att vi behöver jobba med att hantera ett bortfall av det som en sådan kabel levererar till oss, samtidigt som vi behöver jobba med att öka självförsörjningsgraden, det vill säga göra oss mindre beroende av en kabel“, säger Alf Söderman.
Kustbevakningens fartyg och det Maltaregistrerade lastfartyget Vezhen utanför Karlskrona, dit det forslades och beslagtogs 27 januari, dagen efter kabelbrottet. Förundersökningen är inte avslutad, men fartyget släpptes när misstankarna om sabotage avskrevs av svensk åklagare. En förundersökning pågår även i Lettland.
Natoinsatsen
Han påpekar att det ännu är oklart om undervattenskablarna har skadats avsiktligt.
– Vi vet att det pågår och det händer kanske osannolik mycket just nu och på den här platsen. Och med platsen menar jag inte Gotland utan Östersjön. Ska man se det ur något sorts geopolitiskt skeende kan man koppla ihop det med massor med saker, som Nato-medlemskap, kriget i Ukraina och öst och väst, säger Alf Söderman.
Emblem på uniformer när Nato patrullerar Östersjön.
Som ett svar på de upprepade kabelbrotten har en Natoinsats inletts i Östersjön, där Sverige för första gången deltar med en väpnad styrka i närområdet. Med försvarsmaktens fartyg, helikoptrar och flygplan ska de övervaka undervattenskablarna, men också avskräcka från att skada dem.
Risken för upptäckt ökar
Alf Söderman
Försvarsdirektör på länsstyrelsen
– Det vill säga genom sin närvaro försvåra eller minska viljan hos någon att göra någonting, eftersom risken för upptäckt ökar. Fast det innebär ingen garanti i sig att det inte kan ske.
Som försvarsdirektör tror Alf Söderman att Natoinsatsen därmed ökar Gotlands säkerhet. Det tror även krigsexperten Peter Mattson.
Eskaleringen
Företrädare för den gotländska fredsrörelsen tror det motsatta.
– Vi köper inte att militär avskräckning skapar hållbar fred och säkerhet, snarare att det riskerar att eskalera ett redan spänt omvärldsläge, och i värsta fall utsätta Gotland för mer risk, säger Kerstin Bergeå, som är ordförande för föreningen Svenska Freds.
Hon för även den lokala Gotlandsgruppens talan, som inte tror att Natoinsatsen kommer stärka säkerheten på ön.
En militär insats borde ses som det allra sista alternativet
Kerstin Bergeå.
Ordförande Svenska Freds
– Det pågår en militarisering i världen och då riskerar vi att bidra till den, istället för att söka andra fredliga vägar att lösa konflikter. Vi anser att en militär insats borde ses som det allra sista alternativet, inte det första, säger Kerstin Bergeå.
Ett militärt tunnelseende
Hon påpekar även att det ännu inte är klarlagt vad som har hänt med de skadade undervattenskablarna.
– I de allra flesta fallen verkar det som att det har varit olyckshändelser och inte sabotage. Så länge vi inte vet är det väldigt drastiskt att sätta in Natoinsatser på det här sättet. Alla andra vägar borde vara prövade innan man gör något sådant, utan att man ens vet om det faktiskt rör sig om ett militärt hot, säger Kerstin Bergeå.
Kabelbrotten i Östersjön
I oktober 2023 skadas en finsk gasledning och två datakablar som förbinder Sverige, Estland och Finland.
I mitten av november 2024 skadas två undervattenskablar i Östersjön, den ena mellan Finland och Tyskland och den andra mellan Litauen och Sverige, som ansluter till Gotland i Katthammarsvik.
I början av december 2024 upptäcks två nya kabelbrott på internetförbindelser mellan Sverige och Finland. I slutet av månaden skadas flera viktiga kablar mellan Finland och Estland.
I januari 2025 skadas minst en datakabel mellan Lettland och Gotland, som ansluter i Fårösund. Nato initierar en marin insats i Östersjön för att skydda ledningar och kablar och avskräcka från sabotage.
Källa: TT
I nästa artikel om kabelbrotten följer vi med ett av svenska marinens fartyg under Natobefäl i Östersjön.
