Den östgötska vintern 2025. Nollgradigt, snöblandat regn och grÄtt. Och jag stÄr pÄ den asfaltsblöta parkeringen vid TrÀdgÄrdsföreningens vÀxthus. Man kan bli tung i sinnet av mindre. Jag stÄr hÀr för att jag vÀntar pÄ Roger Karmanik, grundaren av musikgenren death industrial, dödsindustri, och skivbolaget Cold Meat Industry. Musiken Àr mörk, suggestiv och repetitiv, vissa skulle nog sÀga att det angrÀnsar till oljud. Kanske matchar musiken vÀdret?
Men vi ska ta det frĂ„n början. Roger föddes i HĂ€llestad, en liten by nĂ„gon mil utanför FinspĂ„ng. I brist pĂ„ annat att göra hĂ€ngde han pĂ„ den lokala soptippen â och slog sönder saker.
â TĂ€nk dig sjĂ€lv att kasta in en stor sten i en gammal TV-apparat eller kasta lysrör som spjut, det var en underbar kĂ€nsla att se det splittras. Det var en dröm för en pojke som mig. Det Ă€r dĂ€rför mĂ€nniskor mĂ„r sĂ„ dĂ„ligt och gĂ„r runt och smĂ€ller bomber nuförtiden, de skulle haft terapi pĂ„ en soptipp nĂ„gonstans och förstört grejer dĂ€r i stĂ€llet, sĂ€ger Roger.
Roger Karmanik 20 Är, 1986. Fotot Àr taget nÀr han satt inne pÄ SkÀnningeanstalten efter att ha totalvÀgrat vÀrnplikten.
NÀr punkvÄgen kom hakade Roger pÄ den, men han tröttnade ganska snabbt ("Den var sÄ begrÀnsande, alltid bara bas, gitarr och trummor. Det gav ingenting."). I stÀllet började han lyssna pÄ industripionjÀrer som engelska Throbbing Gristle och australiensiska SPK. HÀr fann Roger den frihet i musiken han hade letat efter, utan begrÀnsningar. Han började leka med bandspelare och skapa ljudkollage i pojkrummet. Till slut flyttade han till Linköping och började ge ut brutal, taktlös industrimusik under det gulliga artistnamnet Lille Roger. Sveriges industrimusikscen var, som du nog förstÄr, inte sÀrskilt stor i mitten av 1980-talet och ganska snart skapade han ett nÀtverk av likasinnade, flera som sjÀlva skapade ljudlandskap som ingen annan fick höra. Det var sÄ Roger fick idén till Cold Meat Industry.
Jag hörde att det spelades musik dÀr inne sÄ jag fortsatte att knacka. Till slut öppnade Roger dörren en decimeter och synade mig frÄn topp till tÄ. Sen sa han "jag sÀljer ingen metal hÀr inne" och smÀllde igen dörren.
Claudio Marino
Filmare
â Jag ville ge ut deras grejer. Det hĂ€r var mĂ€nniskor som överhuvud taget inte skulle fĂ„ för sig att kontakta ett skivbolag. Man fick liksom dra musiken ur dem. De var, precis som jag, ensamma mĂ€nniskor som satt hemma och grejade. De hade nog inga ambitioner av att ge ut nĂ„got heller. De lekte med ljud och spelade in. Och sĂ„ fick de nys om att det fanns ett skivbolag som gav ut liknande musik och testade att skicka en kassett till mig och ville veta vad jag tĂ€nkte om deras musik. Och jag tyckte att mycket av det jag fick var skitbra, mycket bĂ€ttre Ă€n mĂ„nga utlĂ€ndska band som lĂ„g pĂ„ riktiga bolag. SĂ„ jag kĂ€nde att det hĂ€r mĂ„ste jag ge ut, det hĂ€r mĂ„ste fĂ„ höras.
Oftast kom artisterna frÄn nÀromrÄdet, som Jouni Havukainen med artistnamnet In Slaughter Natives och Peter "Lina" Andersson med artistnamnet Deutsch Nepal, bÄda frÄn Linköping. Flera av banden och artisterna har sina rötter i mörk industrimusik, men inte alla. Ett av skivbolagets mest framgÄngsrika band Arcana lÄter snarare som medeltida folkmusik. Det fanns Àven en stor bredd nÀr det kommer till ideologi och religion pÄ Cold Meat Industry, band med satanistiska och ockulta framtoningar hade konserter med det kristna industribandet Mental Destruction.
â Det dĂ€r var en fantastisk grej, att vi kunde lĂ€nka samman vĂ€ldigt mĂ„nga olika typer av mĂ€nniskor.
Min fördom Àr att ett kristet band skulle kritiseras av lyssnare som lockades av det mörka i Cold Meat Industry. Men det gjorde inget för dig?
â Nej, nej, nej. TvĂ€rtom, jag Ă€lskade att det blev som en provokation gentemot dem som ville kategorisera. Alla fick tro och tycka vad de ville.
I och med denna bredd Àr det ju onekligen svÄrt att beskriva vad för sorts musik Cold Meat Industry gav ut. Har du nÄgot samlingsbegrepp som rymmer alla banden?
â Nej, det Ă€r jĂ€ttesvĂ„rt. MĂ„nga vill ju trycka in musiken i kategorier. Men det handlar mer om en kĂ€nsla i musiken, vemod eller vad det nu kan vara, som kanaliseras i olika typer av klanger.
Roger Karmanik 30 Ă„r, 1996.
Roger Karmanik framför Linköpings domkyrka.
Ăven om det aldrig blev en guldgruva ekonomiskt sĂ„ tog det inte lĂ„ng tid innan Cold Meat Industry fick vind i seglen. SkivslĂ€ppen blev uppmĂ€rksammade internationellt och ganska snart började skivbolagets band, dĂ€ribland Rogers nya projekt Brighter Death Now, turnera tillsammans i Europa. Genom djungeltrumman spreds nyheten om ett mystiskt skivbolag med ett nytt sound frĂ„n Sverige.
â NĂ€r vi kom ner i Europa blev vi tagna pĂ„ sĂ€ngen. Det kom massor av mĂ€nniskor pĂ„ spelningarna och folk hade koll pĂ„ musiken. Till vardags satt vi liksom i en skyddad verkstad i Linköping och nu kom vi till lokala skivaffĂ€rer i Tyskland som hade ett speciellt fack för Cold Meat Industry-skivor. Det var riktigt mĂ€ktigt.
Roger Karmanik grundade Cold Meat Industry 1987. I dag Àr skivbolaget mytomspunnet i industrigenren och Karmanik sjÀlv nÄgot av en legend.
Samtidigt var och Ă€r Cold Meat Industry och Roger mer eller mindre okĂ€nda i hemstaden, till exempel har Corren bara gjort en enda kort intervju med Roger tidigare. Kanske var det för konstigt, för mörkt eller för smalt för den lilla medelklasstaden pĂ„ slĂ€tten. Men hur kunde Linköping och Ăstergötland bli ett sĂ„dant centrum för den hĂ€r extrema musiken? Kulturjournalisten och förlĂ€ggaren Carl-Michael Edenborg var en del av 1980-talets industriscen i Linköping och hans musikprojekt Verboten gjorde 1985 en splitskiva med Lille Roger. Han tror att mörkret Ă€r en reaktion pĂ„ dĂ„tidens fördömande normalitetsblickar i staden.
Jag hade inte tid för folk som skulle stÄ och blÀddra bland skivor. Nej, det var liksom inte tanken, butiken var oftast stÀngd och lÄst.
Roger Karmanik
â Hade man pĂ„ sig svarta jeans och ett par kĂ€ngor fick man onda ögat av kĂ€rringarna och gubbarna i Linköping. DĂ„ finns det en stor risk att man blev Ă€nnu mer extrem. Linköping var regementsstaden, biskopssĂ€tet, högskolan, frimurarorden. Jag tror det gjorde staden intolerant, homogen och Ă€ngslig, sĂ€ger Carl-Michael Edenborg.
FörlÀggaren och författaren Carl-Michael Edenborg var en del av 1980-talets industriscen i Linköping. Han tror att anledningen till att den mörka musiken kunde vÀxa sig stark i staden var en reaktion pÄ dÄtidens fördömande normalitetsblickar.
Efter flera expansiva Är fick kontoret och lagerlokalen flytta ut frÄn Rogers sovrum; först till en kÀllarlokal och dÀrefter öppnade man till och med en Cold Meat Industry-butik pÄ Nygatan 41, mitt inne i Linköping. Men att sÀlja skivor över disk var inget som lockade Roger.
â Det störde ju mest. Jag hade inte tid för folk som skulle stĂ„ och blĂ€ddra bland skivor. Nej, det var liksom inte tanken, butiken var oftast stĂ€ngd och lĂ„st, och det sĂ€ger sig sjĂ€lvt att det var en ganska usel affĂ€rsidĂ© att ha en butik som inte ville ha kunder. Vi sĂ„lde vĂ„ra skivor pĂ„ postorder. Jag Ă€lskade design, sĂ„ postorderkatalogen jag skapade var nĂ€stan som ett magasin, med intervjuer med mina artister. Katalogerna blev som en grej, det hjĂ€lpte till att sprida vĂ„ra musik internationellt, sĂ€ger Roger.
Mellan 1996 och 1999 hade Cold Meat Industry en butik pÄ Nygatan 41.
âJag hade inte tid för folk som skulle stĂ„ och blĂ€ddra bland skivor. Det störde ju mest, sĂ€ger Roger Karmanik.
För Linköpingsborna blev butiken pÄ Nygatan lite av en spÀnnande gÄta, dekorerat med ockulta symboler och dödskallar. En av personerna som blev fascinerad av butiken var Claudio Marino, som dÄ var tonÄring och sÄngare i metallbandet Roswell.
â Jag tyckte att skyltfönstrena sĂ„g black metal ut. SĂ„ jag knackade, pĂ„ men ingen öppnade. Jag hörde att det spelades musik dĂ€r inne sĂ„ jag fortsatte att knacka. Till slut öppnade Roger dörren en decimeter och synade mig frĂ„n topp till tĂ„. Sen sa han "jag sĂ€ljer ingen metal hĂ€r inne" och smĂ€llde igen dörren, sĂ€ger Claudio Marino som numera Ă€r filmare och har gjort Cold Meat Industry-dokumentĂ€ren "Soul In Flames - The Adversarial Fires of Cold Meat Industry". Filmen skildrar dels de ambitiösa, expansiva Ă„ren, men Ă€ven den skoningslösa kraschen. För i mitten av 2000-talet faller Rogers privatliv ihop och med det kraschar ocksĂ„ Cold Meat Industry.
Roger Karmanik grundade Cold Meat Industry 1987. I dag Àr skivbolaget mytomspunnet i industrigenren och Karmanik sjÀlv nÄgot av en legend.
Skivbolaget hade vuxit sig stort, kanske för stort för att Roger skulle kunna hantera allt sjÀlv. Vissa av banden pÄ skivbolaget var inte nöjda med situationen och det skar sig mellan flera av dem och Roger. Samtidigt hade han det tufft pÄ det privata planet dÀr familjelivet höll pÄ att rasa samman.
â Det var mycket press och mycket stress. Jag var olycklig i grunden och sen alkohol pĂ„ det, det var inte en bra kombination. NĂ€r Cold Meat Industry till sist gick i konkurs var det en lĂ€ttnad, det blev en total jĂ€vla befrielse. Jag mĂ„ste sĂ€ga att det var en fantastisk upplevelse, jag rekommenderar verkligen konkurs till alla som behöver det, sĂ€ger Roger.
Den psykiska ohÀlsan, har den varit stor?
â Allt Ă€r ju relativt men depressionen och Ă„ngesten ligger alltid dĂ€r latent hos mig.
Och det Àr i det hÀr lÀget, efter den totala kraschen, som Roger bestÀmmer sig för att bli... trÀdgÄrdsmÀstare. I nÄgra Är gav allt som hade med musik att göra bara Ängest. Sedan 2012 har vÀxterna varit hans huvudsakliga syssla, sedan nÄgra Är arbetar han i vÀxthuset i TrÀdgÄrdsföreningen.
â Jag fick utlopp för min kreativitet genom att jobba med trĂ€dgĂ„rd och vĂ€xter. Och det har definitivt haft en lĂ€kande inverkan pĂ„ mig. Just nu hĂ„ller jag pĂ„ att odla tulpanlökar. Nu under vintern blir det en del planering och förberedande av kommunens sommarblommor, hur vi ska pryda vĂ„r stad med blommor helt enkelt.
NÀr Roger Karmaniks privatliv kraschade i mitten av 2000-talet sadlade han om till trÀdgÄrsmÀstare. I dag kombinerar han arbetet i TrÀdgÄrdföreningens vÀxthus med att turnera med sitt band Brighter Death Now.
2017 hade det gÄtt 30 Är sedan Roger skapade Cold Meat Industry och för de som var intresserade av mörk industriell musik pratade man drömskt om det mytomspunna skivbolaget. En av dessa personer var arrangören Vlad Purice. Han fick en idé om att samla de kÀndaste banden som varit signade pÄ Cold Meat Industry för en spelning i samband med 30-Ärsjubileet. Intresset visade sig vara enormt. Hundratals ville ha biljetter och sammanlagt flög det in publik frÄn 42 olika lÀnder till Stockholm. Roger och de andra banden, som inte hade hörts eller setts pÄ flera Är, stod Äterigen pÄ samma scen.
â Det var Ă„ngestladdat att rota bland alla grejerna igen. MĂ„nga minnen som jag förtrĂ€ngt och möten med folk. Det var sĂ„klart konstigt att trĂ€ffas, men det kĂ€ndes som att alla slĂ€ppte det som varit och mer kĂ€nde att det var kul att ses. Men man kan sĂ€ga att den dĂ€r konserten blev som en nystart för mig, att jag kom tillbaka till mig sjĂ€lv pĂ„ nĂ„got sĂ€tt.
Musikjournalisten Fredrik Strage vÀxte upp i Linköping pÄ 1980-talet och en av de första texterna han nÄgonsin skrev var en intervju med Cold Meat Industry-bandet In Slaugther Natives 1988.
Musikjournalisten Fredrik Strage vÀxte upp i Linköping pÄ 1980-talet och en av de första texterna han nÄgonsin skrev var en intervju med Cold Meat Industry-bandet In Slaughter Natives 1989. Han menar att artisterna rör sig i en vÀldigt obskyr genre, men i den genren Àr mÄnga av banden giganter, och Roger Karmanik en legend.
â För 99,9% lĂ„ter den hĂ€r musiken som ett jĂ€vla ovĂ€sen, det lĂ„ter som att jorden hĂ„ller pĂ„ att gĂ„ under och musik som framkallar svĂ„r, svĂ„r Ă„ngest. Och Ă€ven hos mig ibland, det Ă€r inte sĂ„ att jag drar igĂ„ng Cold Meat Industry nĂ€r vi har parmiddagar hĂ€r hemma. Men musiken Ă€r gĂ„tfull och det kĂ€nns som att sanningar ska uppenbara sig bara man fortsĂ€tter att lyssna. Det Ă€r musik som Ă€r svĂ„r att hitta in i, men Ă€nnu svĂ„rare att hitta ut ur nĂ€r man vĂ€l fastnat. Jag blir ganska lokalpatriotisk nĂ€r jag tĂ€nker pĂ„ Cold Meat Industry, sĂ€ger Fredrik Strage.
Efter Äterföreningskonserten 2017 vÀxte kÀrleken till musiken och skapandet sakta tillbaka för Roger. De senaste Ären har han kombinerat jobbet pÄ vÀxthuset med att turnera runt i vÀrlden med sitt band Brigther Death Now. Bara under 2024 har han turnerat bÄde Europa och USA. Han har Àven ÄteruppvÀckt Cold Meat Industry igen, men numera ges bara hans egna projekt ut dÀr.
â Det Ă€r en nystart. Cold Meat kommer alltid att finnas, det Ă€r jag som Ă€r Cold Meat. Jag gör vad fan jag vill.
Claudio Marinos film om Cold Meat Industry premiÀrvisas i Linköping pÄ Saga nu pÄ fredag den 28 februari.
Fakta
Namn: Roger Karmanik
Alias: Brighter Death Now, Lille Roger, Bomb The Daynursery
Ă
lder: 59
Bor: HĂ€gerstad i Kinda
Familj: Sambon Anna Skattung, tre barn frÄn ett tidigare Àktenskap, fyra bonusbarn och fem katter.
Cold Meat Industry-band frĂ„n Ăstergötland: Brighter Death Now, In Slaughter Natives, Deutsch Nepal, Ordo Rosarius Equilibrio, Archon Satani, Raison D'ĂȘtre, Desiderii Marginis, IRM, Skin Area, Bocksholm.