Urban Widén menar att projektet 1217 gått med ekonomisk vinst om man så bara lyckas rädda en ungdom från missbruk.
"Det behövs bara en eller ett par ungdomar som räddas från missbruk för att projektet ska gå med vinst, både ekonomiskt och framförallt emotionellt."
Så sa Urban Widén, ordförande i VIK hockey, när Team 1217 presenterades för ett år sedan. Syftet med projektet: Att få 600 ungdomar per hockeysäsong att hänga i ishallen istället för att hänga på ställen där de kan exponeras för alkohol och droger. Detta skulle man uppnå genom att dela ut gratis årskort till de ungdomar mellan 12 och 17 år som skriver på ett kontrakt där de lovar att inte dricka alkohol eller använda droger under ett år.
Petra Axelsson, klubbchef i Västerviks IK.
Inför att beslutet om fortsatt stöd till projektet skulle upp på kommunstyrelsen den 9 april skrev Urban Widén och klubbchefen Petra Axelsson en återkoppling till kommunen. Där skriver de att målet de satte i april 2023 var att 400 ungdomar skulle ha skrivit på kontraktet vid årsskiftet 2023/2024. I januari 2024 hade de ungefär 100 påskrivna kontrakt och när återkopplingen skrevs hade de cirka 250 kontrakt, plus deras egna 65 ungdomar.
"Vi ligger något under målet men vi är övertygade om att vi når 400 kontrakt till säsongsavslut (31/4) och ytterligare 200 kontrakt innan vi avslutar juli månad som är slutet på år 1 för TEAM1217", skriver de.
Sedan återkopplingen skrevs den 21 mars har VIK åkt ur hockeyallsvenskan. Tror Urban Widén att det kommer försvåra arbetet med att nå målen?
– Vi kommer få in nya sjätteklassare när nya säsongen drar igång. Ordet kommer sprida sig och det kommer bli lättare för oss att komma in i flera skolor. Det ska vara coolt att inte dricka, coolt att skriva på kontraktet.
Urban Widén säger att de fått in nya sponsorer under projektet och att många tycker att en modern idrottsklubb måste jobba såhär, att vilja gynna hela kommunen.
Men blir det inte svårt att nå målen nu när ni åkt ur allsvenskan?
– Njae, både och. Vi kommer få ännu bättre kontakt med lokala sponsorer när vi har fler lokala spelare, det har man sett i andra division I-lag. Men vi måste börja vinna matcher, det är en viktig parameter.
Urban säger också att han tror att det kommer bli lättare att få de lokala unga spelarna att stanna i VIK.
Men ungdomarna som ni vill skriva kontrakt med, blir det inte mindre coolt att vilja hänga i en förening som inte har en större sportslig framgång?
– Nej det tror jag inte, det häftiga är ju att vara där, att hänga där och veta att det är öppet.
Kalle Linnsand, teamleader för Team 1217.
Just nu är det lugnt i ishallen. Isen är borta och omklädningsrummen används mest av andra föreningar. Men 1217-projektets hjärta, "Bortastå", är öppen precis som under hockeysäsongen. Där jobbar Kalle Linnsand. Han är anställd som teamleader för 1217, samtidigt som han är juniortränare, hjälper till med hockeygymnasiet, samt jobbar som inköpsansvarig i VIK.
Än så länge har de inte haft några direkta aktiviteter med projektet, men det är saker på gång i sommar, berättar Kalle.
– Vi kommer bland annat ha sporthallen öppen under vissa tider där vi kommer ha en kiosk, och man kan också komma dit och hitta på lite roliga aktiviteter som man gör i en sporthall. Vi kommer ha lite hockeygrejer som plast-is och lite mål och sånt.
– Vi kommer också ha en dag på äventyrsbadet och så ska vi ha en kväll i bowlinghallen.
Kalle säger att det varit en hel del barn där under säsongen, men säger också att det mest varit barn som spelar hockey. De vill få in fler barn utanför ishockeyns värld. Ett sätt att nå ut till barnen är att besöka skolor. Hittills har de varit på Ludvigsborgsskolan och Västerviks gymnasium, men Kalle Linnsand vill gärna komma ut till fler.
– Vi har hört av oss till fler skolor men vi har tyvärr inte fått så bra återkoppling från dem.
Man har inlett flera samarbeten, bland annat med organisationen Human and heart, samt med Västervik Framåt. Samarbetet med VF ska hjälpa till att få deltagarna i sommarjobb och praktik.
Kalle Linnsand säger att han gärna vill komma ut och prata i fler skolor, men att återkopplingen från skolorna varit dålig.
Kalle Linnsand är anställd för att jobba med ungdomsprojektet.
Innan Kalle började arbeta för VIK så arbetade han i skolans värld. Han ser ett behov av att nå ut till barn redan i fyran, femman, sexan för att bygga en grund hos dem. På så sätt skulle tröskeln bli lägre när de börjar högstadiet och behöver en trygg plats att vara på. Han ser att det finns ett behov av ett sånt ställe.
– Jag tror att det är ett rätt stort problem. Jag är ute och går mycket och ser barn som inte är stora alls som hänger med fel personer, och som röker. Jag lägger märke till sånt, speciellt sedan jag började jobba med det här.
Under projektets första år fick man de 400 000 kronorna från kommunen som man önskat. Förhoppningen var dock att även få pengar från Länsförsäkringar (50-60 000 kronor) och Sparbanksstiftelsen. I återkopplingen som Widén och Axelsson skrev under till kommunen står det att de ville ha 700 000 därifrån. Både Länsförsäkringar och Sparbanken gav avslag. Detta ledde till att man inte kunde göra så mycket man hade velat under det första året, vilket ledde till att målet inte uppfylldes som man hoppats, vilket i sin tur ledde till att kommunstyrelsen nu i år halverade sitt bidrag från 400 000 till 200 000 kronor.
"Projektet fick inte den budget som man inledningsvis räknat på där kommunen skulle stötta upp med ca 400 000kr/år och Sparbanksstiftelsen Tjustbyggden var tilltänkta att stötta med 700 000kr/år samt Länsförsäkringar och övriga med ca 50-60 000kr/år. Investeringen som blev när projektet drog igång var endast kommunen med 400 000kr. De pengarna investerades i anställning av en medarbetare där prio var skolbesök och hålla fritidsverksamhet/café öppet på Bortastå," står det i återkopplingen.
Lotti Jilsmo, Sparbanksstiftelsen, kommenterar inte varför VIK inte beviljades pengar för sitt projekt.
Så varför fick inte VIK pengarna från Sparbanksstiftelsen? Lotti Jilsmo är verkställande tjänsteman där.
– Vi motiverar inte våra beslut externt.
Varför inte?
– Vi gör bara inte det.
Det varierar hur många ansökningar som kommer in till Sparbanksstiftelsen under ett år, men de beviljar omkring 60-70 projektbidrag om året. Förra året beviljades hela 74 stycken pengar.
– I år ser det ut som om det blir fler än vanligt som söker. Och de flesta får bifall, säger Lotti Jilsmo.
Vad kan det bero på när man får avslag?
– Vi har ju regelverk att följa, vi har våra bidragskriterier med vad vi ska ge pengar till. Det vanligaste är att man inte uppfyller de grundläggande kriterierna.
Lotti Jilsmo säger att de alltid uppmanar sökande att ta en dialog. Då kan man redan i ett tidigt stadium säga om något inte kommer att beviljas för att spara tid.
Tog VIK en sådan dialog?
– Ja, när det gäller större projekt sker det i regel alltid.
Urban Widén, ordförande i VIK. Han menar att inga pengar i kommunen granskats så hårt som de som 1217-projektet fick.
Summan som VIK efter dialogen ansökte om var 1,3 miljoner kronor under ett år.
Tror Urban Widén att de fick nej från Sparbanksstiftelsen för att de ansökte om för mycket pengar?
– Nej det tror jag inte, vi hade en diskussion med dem förra våren. De kände nog att de inte hade kontroll över projektet, de vill att det ska vara mer mätbart.
Urban Widén sticker inte under stol med att han är besviken på Västerviks kommun.
– Ja det är jag absolut. Hade jag jobbat där hade jag gett en miljon. Nu ser de ju vad vi kan göra med pengarna. Och om kommunen bara hade betalat när vi bad om pengarna så hade vi inte haft ekonomiska problem.
Inför beslutet i kommunstyrelsen 2023 bad kommunstyrelsens förvaltning om ett yttrande från grundskolechefen Ewa Myhrén och kommunens högstadierektorer. De anser att projektets syfte är gott, men skriver att en sån här satsning har svårt att bli likvärdig på så sätt att alla barn kan ta del av den. De önskade hellre att pengarna används till saker som redan var igång.
"Som exempel kan nämnas en ökad samverkan med fritidsgårdarna på skoltid/efter skoltid. På så sätt kan alla elever få ta del av satsningen och inte bara de som kan ta sig till Västervik/är intresserade/kan bli intresserade av hockey."
Urban Widén håller inte med, han tycker att pengarna gör större skillnad hos VIK än om man lagt dem någon annanstans.
– Vi har blivit så granskade med vad vi gjort för de här pengarna. Tänk om alla pengar som går till skolan hade granskats lika hårt, eller pengarna som går till Mejeriet. Det finns inte pengar i kommunen som blivit så genomlysta som de här. Skolchefen tyckte att det var bättre om hon fick pengarna men jag tror inte att de skulle göra skillnad där. Jag tror inte att någon gjort så här mycket för så lite pengar i kommunen innan.